Sidor

torsdag 27 februari 2014

onsdag 26 februari 2014

Idag är Amos på dagis och jag och Henning får främmande av Therese och hennes hundar om en stund. Jag hade planerat för att baka bullar imorse men upptäckte när jag kom hem från dagislämningen att jag hade för lite vetemjöl! Eftersom jag påbörjat projektet var jag ju tvungen att slutföra det så jag hällde i både dinkel och durumvete och se! det fungerade faktiskt också även om de blev lite stabbiga. Men med en halv korv mandelmassa och en deciliter florsocker så blir det mesta gott ;)





Hum...




Äta på händerna är populärt!

Henning växer i rasande fart! Nu är han vaken mycket mer under dygnet och kan både le och fäkta med armar och ben. Amos är världens gulligaste storebror och kramar och klappar på Henning så fort man kommer åt. När jag hämtar honom på dagis står han beskyddande bredvid babyskyddet medan de andra barnen flockas omkring dem. Amos tycker det är kul - jag tycker det är skitjobbigt och har egentligen lust att skrika LÅT BLI för det är förbannat vad de ska peta i ögon och dra i hår och typ sätta sig på honom. Får de inte lära sig att vara försiktiga med andra individer hemma? En del av dem iallafall tycker man borde fått den vägledningen... Men om man inte kan prata är det okej att rivas och slitas och slåss enligt vissa pedagoger. Nej förlåt! "Okej" var kanske fel ord, men frågan är om det ens görs något åt det. 
Man kan ju diskutera det i all evinnerlighet och ja, barn kan vara otäcka med varandra och jag tror inte mitt barn är en ängel, inte alls, men vi försöker visa honom att man är försiktig med andra - både människor och djur. Där går säkert mina och Niklas handlingar isär; han skulle göra allt för att undvika bråk medan jag förmodligen skulle hetta till och svara på samma låga sätt!
Henning äter som en häst och måste snart gå upp en storlek igen, härligt! Han har till och från problem med magen så man får skumpa och vyssja och greja någon timme, annars är han för det mesta tillfreds och hur go som helst!

Fina tulipper från Cilla!

Blåöga :)


Jättemysigt hos morfar,
även om det inte ser ut så :)

Vårt nygamla köksbord!
Nu ska jag bara måla kökssoffan
och Amos tripptrappstol ...

I måndags var vi till veterinären med Jura för en svullnad på hennes ben och svaret från röntgen var dessvärre inget positivt så nu väntar vi på svar från en specialist för att utröna hennes framtid :( Hela besöket tog nästan tre timmar och Niklas och pojkarna var med hela tiden och de skötte sig så otroligt bra! Även Jura var cool och tog det hela med ro och nyfikenhet... Jag försöker inte tänka på det värsta och leva som vanligt men naturligtvis så ligger det och pyr där bak i huvudet, vad händer om det inte går att göra något åt?

måndag 17 februari 2014

Att vara mammaledig betyder ju som sagt inte att man är göralös på dagarna direkt! Man gör ju precis samma hushållssysslor som man gör fast man jobbar naturligtvis, men man har också möjligheten att välja att gå ut när solen skiner, eller åka på badhuset, eller hälsa på någon eller om man vill - bara sitta och titta på sin bebis hela dagen :)


I fredags hälsade vi på Cilla
och hennes solstrålar!

Charmiga Tuva!

Åh, vad dom hade roliga leksaker såklart!


Vi myser också väldigt mycket. Niklas klagar på att jag lägger beslag på "miniman" Henning, men jag kan ju inte hjälpa att han är så fantastiskt underbar så jag har svårt att låta honom vara :) Och när jag väl låter någon annan vara uppslukad av honom ett tag så passar jag på att pussa på den andra ungen. Ja - Niklas är rätt svältfödd på pussar just nu, från mig iallafall ;)








Lite trixigt är det ju än det här med att ta sig ut med hundarna på dagarna Amos inte är på dagis. Det bästa är nästan att åka någonstans så man bara kan släppa alla fritt och själv sitta på en stubbe och sörpla sol, men sådana platser växer inte på träd om man inte vill åka milsvis. Och än är jag inte heller så haj på det här med planeringen... då måste man iväg så pass tidigt att man hinner både åka och vara ute innan det är dags för lunch, eller så tar man det efter lunchen och så blir man sen och så är dagsljuset borta... Snart så - kommer jag in i det :) Sen blir jag också skitstressad av påklädning/in i bilen med alla fyra (fem med mig)/komma ihåg allt-proceduren, puh!
Idag har pappsen bilen så vi fick roa oss på gården och det går bra det också. Speciellt skönt är det när Amos plötsligt på två nanosekunder blir supertrött, hostig och kall - då klär man av sig och barn i en hög i hallen och bäddar ner sig under filtarna i soffan! 










Ikväll har jag och hundarna en timmes träningsdejt med Malin och Tuva i hallen på Birsta Hundcenter - välbehövligt för oss alla tre!

torsdag 13 februari 2014

Malandspojkarna!

Karl Henning (...?...) har nu passerat fyraveckorsstrecket och är naturligtvis en helt ljuvlig liten unge. Han har lite problem med magen vissa kvällar men för det mesta är han alldeles underbart snäll och sover duktigt på natten. Nu har han också så smått börjat besvara våra leenden, kul! :) Han är mycket starkare i kroppen än Amos var och har inga problem med att lyfta huvudet och åla sig åt alla håll i sängen. De är så lika, bröderna, och ändå så otroligt olika! Det ska bli så spännande att se vad Henning kommer att bli för en individ. Lilla Gramse som jag kallar honom, för aldrig att jag hört en unge grymta och stöna så mycket som han gör :)

Amos är en stolt storebror som gärna tar tillfället i akt att krama och pussa på honom och när pyjamasen är på och tänderna borstade så vill han gärna sitta en stund i soffan med honom i knät! Inte SÅ länge, "det blir jobbigt", men en liten stund räcker för att mammans hjärta ska svämma över flera gånger.

Amos till vänster - Henning till höger
ca 4 veckor





Amos 4-5 veckor...

Hur söt får man va?

Mycket pussvänliga fötter!


lördag 8 februari 2014

I väntan på att tjockpannkakan ska bli klar...

... så kan jag ju passa på att lägga in några dagars bilder! 
Och ja, ni hörde rätt! Vi ska äta hederlig gammal tjockispankis på en lördag, uppskattat av oss alla fast både jag och Niklas egentligen inte tycker det är "riktig" mat :) Men jag modifierar receptet varje gång så mättnadskänslan håller i sig åtminstone en halvtimme längre.

Helgen är helt oplanerad sånär som på att Niklas ska träna imorgonkväll. Jag och Amos har varit och handlat idag medan pappan och Henning slumrade i soffan och sedan har jag faktiskt lagt en bra stund på hundträning utomhus så hundarna är osynliga just nu, härligt - då kan man slänga upp benen i soffan med gott samvete ikväll! Vi hoppas väl på spontanbesök av någon imorgon kanske? Det kommer finnas citronkladdkaka och kaffe efter 13:00 ... :D



 Igår sammanstrålade jag och Ingela och våra ungar och hundar i Viksjö där vi hann med både en secondbreakfast, långpromenad, lunch och sedan en visit hos "gammelmormor och gammelmorfar". Till min och Ingelas lycka bjöd mamma på köttbullar, kokt potatis, brunsås och lingonsylt - allt från grunden naturligtvis och vi åt som vi aldrig sett mat allihopa!
Det var en otroligt mysig dag och jag är så glad att jag och Ingela är mammalediga tillsammans, det kommer berika mina dagar ÄNNU mer. Och att vi dessutom kan hänga i Viksjö i tid och otid...

Ingela hade med sig Tia och Oban blev
verkligen själaglad att se henne!
Tia tyckte Jura var väldigt jobbig och det
har hon ju alldeles rätt i :)
Det är så härligt att se henne så välmående
och lycklig och även om det svider i hjärtat
av saknad ofta (fast det låtsas jag aldrig om)
så känns det ändå rätt när jag ser hur gott hon
har det - och naturligtvis när jag tänker på
att om Tia bott kvar här hade inte Jura gjort det ... 


Mobilbilder:













Mätt!

Nej nu får jag ta och rensa bordet (mitt nya fina matbord som jag är så glad i!) så vi kan äta denna kulinariska upplevelse kallad middag...