Sidor

lördag 29 september 2012

Träning på SBK, lunchsällskap & ensam hemmakväll ...

Igår hämtade vi pappa Niklas på Midlanda vid nio på kvällen. Amos ögon gick i kors av trötthet och han verkade nästintill likgiltig till Niklas, men det släppte när vi kom hem och han fick mysa i famnen innan han somnade. Jag vet dock inte vem av dem som var mest nöjd! :)

Morgonen fick bli slö och pyamasklädd fram till mittpådan. Eftersom Niklas blivit bjuden på femtioårskalajs tog vi den lyxiga middagsmaten till lunch istället och det räckte till och med till mormor och morfar som kom förbi då de gjort ärenden i Birsta. Vi åkte också ner en sväng och rantade runt i jakt på Rock'N'Roll-T-shirt till kvällens fest och en miniroller till mig så jag kan slutföra projekt halluppiffning någongång. Just den här veckan verkar jag befinna mig i ett kreativt flow och har som vanligt då stora och små projekt på gång som jag helt plötsligt får svårt att genomföra. Nu har jag lovat mig själv att ta en sak i taget och försöka göra det bra istället :)

För att verkligen njuta av att det var fredag igår möttes vi några stycken på Sundsvalls BK för hundträning:

Paus i träningen är viktigt!


Speedo-Kyra på språng!


Bekymrade Ellen lät sig charmas av Amos tillsist :)


Nu gäller det att jag får börja ha lite koll på pojken
som gärna strosar iväg på egna äventyr.
Han höll på att stå på huvudet ner i gyttjediket
mer än en gång!


Jag tycker då våra träningskompisar har otroligt tålamod
med oss som drar med våra ungar, aldrig någon som klagar
utan de hjälper till med att roa och passa och charma!


Robbans Neo platsligger ...


Hannas Yrsa som idag gjorde världens fel-
bedömning och kraschade rakt in i hindret.
Jag och "den andra Hanna" :) stod helt chockade,
tur att hennes matte hade sinnesnärvaro
att springa fram. Inte ett endaste knyst
sa hunden heller fast det var en rejäl smäll
så det sjöng i plankorna!


Amos demonstrerar hur Yrsa gjorde ;)


Det känns också som om jag börjar få lite ny energi i träningen. Matfors har ju klubbmästerskap den 20:e oktober som egentligen är min jobbhelg, men jag har ändå inte fått tag i någon barnvakt så jag hoppas verkligen få byta den dagen på någon sätt. Iallafall så anmälde jag Oban så vi tränar plats hårt nu :) 
Jag har till och med sådan träningsinspiration att jag pusslat och pysslat ihop ett klass 1-program i HtM och ett i freestyle. Nu knåpar jag på ett klass 2 till Pixie men orken tröt så jag får fortsätta imorgonkväll.
Älskade N åker inte förrän vid fem imorgon eftermiddag så jag hoppas jag hinner med att lägga ett spår och jogga lite i skogen med Uglybob!



Gokväll!

torsdag 27 september 2012

Uteväder, veckomiddag & hundträning!

I arla morgontimma regnade det och det drog ju ner humöret avsevärt. Så fort det blev uppehåll så bäddade jag ner pojk i vagnen och med hunden i snöret gjorde vi Maland runt. När vi kom tillbaka en timme senare lyste solen så gott - och den stannade visst hela dagen :)

Vi har förutom plockat äpplen, plommon och rödvinbär från den alldeles egna trädgården - varit på den sedvanliga veckomiddagen hos Backlund/Nilsson. Det är helt underbart att sitta mitt i deras kaos och höra på barnen och se Amos fascinerat följa dem med blicken! Man blir varm och lite knäsvag av kärlek och tacksamhet. Jag längtar ofantligt mycket tills vi är några till i den redan perfekta lilla familjen, barn och djur är livet tycker jag! 

Resten av kvällens skymningstimmar hängde vi på Timrå BHK för lite hundträning. Jag är mycket nöjd med dagens pass och speciellt spåret som Hanna var gullig och la åt Obelibob, han klev över alla godisbitar och fixade tre terrängbyten utan någon större tvekan. Nu ligger han däckad i soffan :)


Idalisa var förbi en sväng igår och
testade Amos leksaker :)


Hon provade även hans mat -
men det var inte lika populärt :)




















Puss på dig nallen!


Dyra leksaker är att slänga pengar i sjön!
Det går lika bra med en dygnsgammal gurkbit
som hittats under vardagsrumsbordet :) 
Den vårdades ömt (mycket svårt att krypa med)
i över en timme!! :D

Imorgon kommer pappsen hem!! Vi längtar så!

tisdag 25 september 2012

Skogsguld, världens bästa morföräldrar & tillbaka till vardagen ...

Efter ännu några fina dagar på Neavita är vi hemma igen; jag, Amos och Oban. Nu ska vi försöka anpassa oss efter den tråkiga vardagen efter att ha blivit uppassade i flera dagar :)
När jag pratade med Niklas i telefonen häromkvällen var han nöjd över att det finns så mycket tid till träning, ca fyra-fem pass per vecka om jag förstår honom rätt... Jag gissar på att han kommer vara mycket vältränad och muskulös i mars om det fortsätter så. Själv känns det som som min magsäck är i storlek som en badboll och hela kroppen skriker efter goda ostar! Jag skyller allt på mamma som lagar så infernaliskt god mat att man bara måste ta jätteportioner! Tur är att hon är noga med att det är bra och nyttig mat, men det känns som om jag inte gjort annat än ätit, hängt henne i hälarna eller tupplurat på soffan. Det är otroligt lätt att bli lat upptäckte jag - när man hela tiden har någon som fixar, donar och ägnar sin uppmärksamhet åt Amos. 


I måndags åkt vi en tur ut till skogen och kom hem med två korgar proppfulla med trattisar och gula kantareller! Mamma var helt lyriskt och dansade runt i skogen och tjoade och sa att "det här är helt sjuuukt!" medan vi följde en gyllene stig av lysande kantarellhattar. Så nu har jag förvällt och fryst in och planerar lite lyxig middag på lördag då Niklas kommer hem. Som vanligt då man har svamp, bär eller älgkött i frysen känner jag mig rysligt förmögen!

Morfar och mormor är helt fantastiska
och är en stor källa till äventyr och
trygghet för Amos!





Picknick hör ju till då man är ute i naturen!


Titta!
Kände mig allt lite mallig då jag faktiskt
hittade svamp själv och lyckades skilja
dem från de giftiga (hoppas jag).








"Neeej, jag vill inte vända tillbaka till bilen!"












Efter lite shopping för att fylla på i det tomma kylskåpet kom min arbetskamrat Malin förbi på en fika med hennes lilla tös Thilde. Amos blev själaglad när de kom och gapade och tjattrade och gick bärsärkagång bland sina leksaker. Jättemysigt att få umgås med dem och lära känna Thilde lite bättre!




Framåt middagstid rann energin ur Amos
och han somnade i min famn innan de ens
hunnit åka hem :)

Thilde är en liten krutgumma och ville gärna känna
på Amos lite närmre. Han blev lite stel men satt kvar
som en gentleman bör - tills hon började klättra, då
kröp han upp hos mamsen :)

 Tack för idag Malin & Thilde!


Nu är jag dödstrött och ska krypa ner bland iskalla lakan. Imorgon måste jag bara ta tag i eldningen... Bara det att jag fortfarande tycker det är skitläskigt :/ 
Imorgon är det dags att ta tag i lite ärenden som legat på hyllan, bläk. Och så ska Oban få ett rejält lydnadspass! 
Till veckan kommer Kärmor - åh, så jag längtar!!

Mammas tomatskörd ...


Idag åt jag typ tjugofem morotsstavar till middagen,
mums!


Och så såklart hemodlade gurk-
skivor på en helt onödig kvällsmacka!

onsdag 19 september 2012

Livet e´gött!

Nu är vi tillbaka i Maland, jag, Amos och hundarna. Fyra dagar har vi spenderat i Viksjö och vi ska tillbaks på fredag. Tyvärr jobbar jag i helgen och funderar lite fram och tillbaka på hur jag ska göra... Amos ska vara med mormor och morfar medan jag jobbar lördag och söndag, men ska jag köra fram och tillbaka eller ska jag sitta här i min ensamhet på lördageftermiddag? :o 

Vi har sovit så gott och myst så mycket
dessa dagar!

Och fått mycket kvalitétstid med varandra! Både Amos
och hans morföräldrar, jag och Amos, jag och mor-
föräldrarna, jag och min syster... 

Amos har bara på några dagar lärt sig att äta alldeles själv
och det är verkligen inga småportioner han får i sig!
Tur man har städhjälp för kladdigt blir det :)


Vädret har väl varit lite si och så men
med tre aktiva hundar i familjen
måste ju promenader ske ändå!


Tur att morfar kan kramas och bära nu (kan och kan? Han
lyssnar ju inte på en ändå ;)

Mamma och pappas granne Sven är som en i
familjen och vi tvingade honom att stanna på
middag igår tisdag...





En middag som alla hade ett finger med i! :)


Nästan alla - en del hade viktigare saker för sig
(som dom sett stora kusinen göra :)








Mormor hon jobbade och trots att de höll ut
så länge för att få träffa henne vann John Blund :)


Vår duktiga Junie tar mycket väl hand om
sin lille kusin och lär honom vett och ettikett
och lite småbus!


Kisse han ska ju naturligtvis med på promenaden för
att se till att hundarna sköter sig - men på behörigt
(och behövligt) avstånd.

Kossorna har fått en friare (längst till höger) och
ser nöjda ut!

Oban var naturligtvis in till dem (kossorna) och bjöd upp till dans med krumsprång och några retsamma buffar på mularna - han är så otroligt vänlig den där själen. Helt orädd men väldigt respektfull hälsade han på syrrans hästar också och de muttrade uppskattande och lät honom till och med nosa dem i öronen!! Tia håller sig långt ifrån vad kroppskontakt heter som vanligt. 

Nu är det tyst och sovtajm i huset. Jag och Amos var hos "gammelmoster" Karin och fikade födelsedagsgott i eftermiddags och redan då började huvudvärken krypa på (kanske för mycket god mat, goda ostar och vin?). Ibland kan man ju ignonera den, lirka med axlarna, knåda lite och så går det över. Men den här gången sprack det! Bar över en dyngtrött pojke från bilen till sängen och svalde tabletter i all hast innan jag slocknade på soffan. Efter alldeles för kort tid vaknade han på strålande humör och krävde uppmärksamhet  och jag höll i några få minuter innan jag darrig och fruktansvärt illamående satt lutad över toastolen med Oban oroligt vid fötterna och Amos rotandes i badrumsskåpet. Usch! Bära eller brista tänkte jag när jag svalde några förhatliga piller till och sneglade mot grannarnas köksfönster som lyste varmt och inbjudande, kanske de kunde förbarma sig över pojken medan jag försvann från omvärlden under täcket någon timme? Men medan Amos klättrade, tövlade och studsade på Oban satt jag rätt upp och ner i soffan och svalde och pustade och svalde och faktiskt så bedarrade stormen och jag kunde få mig till att göra middag till det stackars utsvultna barnet ;) Nu är jag bara dimmig, stel och smått illamående och oerhört glad över att vi har så fina grannar som sms:ar och erbjuder sig att åka och handla, samt över kära vänner som gormar på en för att man inte ber om hjälp! Hjärta!

Nu ska jag sovbona i gästrummet där Amos redan snusar gott. Att sova i varsitt rum på övervåningen lockar föga när man delat säng med katt, syster, son och systerdotter :) Därför sover vi i gästrummet allesammans inatt!




måndag 17 september 2012

Bilder från vår dag...

Idag slocknade jag, Amos och Morfarn i soffan på förmiddagen - regnet smattrade utanför och med hot från väderkartan om storm kände vi oss inte så inspirerad att gå ut. Men efter lunch klarnade det upp så vi traskade över till andra sidan ån och gjorde besök hos mormorsmor och mormors far samt Magnus, Karin och Idalisa. Jag och hundarna avslutade kvällen med en cykeltur längst grusvägen och såhär på landet glömmer man liksom bort att det inte finns gatlysen. Jag kom tillbaka precis i rättan tid innan det blev becksvart! Och jag som är hyfsat mörkrädd - för att inte tala om skrajpåsen Oban :)




"Fusinerna" (som Freja säger) Idalisa & Amos ...


Virvelvinden Karin spexar!




Amos gömmer grejor under duken för min morfar ...




Nu är klockan sena natta igen. Jag hoppas jag får sova fler timmar i sträck än den föregående natten, men det känns osäkert med en ettåring som far omkring som en karusell - sen också en katt som vräker ut sig och tar plats som om han vore sultan. Men sanningen är ju att jag inte alls vill byta ut det ;)



Ps --> Det är inte så att pojken är otvättad, märket på hans kind är en såkallad "klätterskada" :D