Sidor

torsdag 31 mars 2011

Tjock & omotiverad...


Usch, jag går alltid ner mig lite när jobbhelg väntar. Det har känts så himla bra ett tag, men på vårkanten får jag alltid panik och tänker att ska jag faktiskt vara kvar i kaoset en sommar till?! Verkligen? Är det värt det?
Nej, det är det inte.
Min arbetsplats och framförallt arbetsgivarna och arbetskamraterna är de absolut bästa jag haft, men jag är så less på serviceyrket så det börjar bli riktigt svarta tankar och negativ energi runt det. När ska jag bestämma mig för vad jag verkligen vill göra?
Jag är bra på att organisera och samordna, jag gillar att jobba med kroppen och älskar belöningen ett färdigt projekt ger... Jag gillar också tanken och planeringen för att ge en kund en bra upplevelse - jag är bara inte ett dugg intresserad av att vara den som presenterar det för den. Att alltid vara tillgänglig och till tjänst äter upp mig inifrån.
Inte för att jag ser mammaledigheten som en ledighet... men det ska bli skönt att komma bort från människor. Kanske jag kommer på vad jag verkligen vill göra? Det är bara så tråkigt att det inte inkluderar min nuvarande arbetsgivare, eller de jag jobbar med.


Den här veckan fram till imorgon har bestått av väldigt trevliga arbetsuppgifter; kalasrummen på jobbet ska målas upp igen fast på övervåningen :)
Utöver arbetsdagar som gått i rasande fart har det blivit mycket fysisk aktivering av rackorna, förutom ikväll då det var ungdomsträning på klubben. Tias träning gick bra även om motivationen var noll från min sida och Oban kunde inte ens komma ner på planen idag. Imorgon blir det lång skogspromenad och uppletande, medicin för själen! 


Eftersom jag jobbar långa pass hela helgen och är så grymt osocial och människoskygg efter dessa hysteriska dagar så kommer nog inte bloggen uppdateras förrän till veckan igen :) 
Med ny energi och ny motivation!
Nu ska jag krypa upp i min gubbes famn och småprata med vår bebis <3



7 kommentarer:

Anonym sa...

Jaa, tänk att det kan vara precis det man behöver: ett avbrott från arbetslivet och få sjunka ner i bebisbubblan ett tag framöver. Släpp jobbfunderingarna och se bara fram emot en fantastisk tid av spyor, sömnlösa nätter och " tvättbjörnslook " i morgonspegeln ;-) Allvarligt talat, alltså.. Kram moster

Anonym sa...

Vilket fint foto! Du är väldigt konstnärlig också! Lägg till det i din meritförteckning!
Och så har jag kommit på lösningen på ditt problem med Oban: jag kommer upp med Nessi så får du umgås med henne ett tag - jag lovar att du ganska snart kommer tycka Oban är rena drömmen! =)

Anonym sa...

Du är såå vacker!!!!
kram meit

Anonym sa...

Det du känner kan nog bli både tungt och överväldigande såhär i väntans tider och i en både kall och stundtals slaskig vår. Detta är dock inget ovanligt utan hör faktiskt till mer eller mindre kännbart för oss vanliga människor. Vårtrötthet och depression. Hörde om detta nu på morgonen hos "Fråga Doktorn" Fullt normalt alltså i vårsprickningen. Vilket jobb du än har eller får kommer det ögonblick då du kommer att känna dig uttråkad och hopplöshet.
Du kan i alla fall se fram mot mamma rollen, en livsroll som aldrig uttråkar eller gör en ledsen. Sedan längre fram lååångt fram får du njuta livets efterrätt som farmor, mormor och det är någonting det!!
Sköt om Gumman vi tänker på dig, er!
Dubbelmorfarn med optioner.

Ingela, Zeb, Indy sa...

Du kommer nog snart på vad du vill!

Cissi sa...

Vilken fin blogg du har :)

Kan bara trösta dig med att även jag som går min utbildning känner mig en aning förvirrad och omotiverad. Det löser sig nog ska du se.

/Cissi och Diva

Linda & Nova sa...

Det löser sig sa räven som sket i vasken...jag tror inte nån vet vad man egentligen vill..eller jo jag vet att jag gärna skulle försörja mig genom författarskap, hundägare/dagmatte tjosan och gärna vinna säg en 20 000/ månads triss, men det är ju bara spekulationer...tids nog så kommer man hitta rätt, man måste ju hoppas....Fina fina Angie, motivationen kommer, när bebis kommer :D När är det dags??

Kramen!