Sidor

söndag 30 januari 2011

Turturduvor i Matfors...

När Linnea dumpat av mig utanför vår grind rann bara all energi ur mig. Helgen har tillbringats på Matfors BHK för min projektkurs i freestyle - vilket har varit otroligt roligt såklart, men jag har inte känt mig på topp och idag var det svårt att hålla lågan uppe. Jag har vaknat under natten med ordentliga smärtor i ryggslutet och de har legat kvar och irriterat hela dagen, det tär på humöret. Men det är sånt man får räkna med antar jag och jag är bara ovan med att kroppen begränsar mig från att göra vad jag vill :)

Jag har dessutom förevigat detta kärlekspar: 
Bushbug's Dipsy Diver "Queenie" & Red Alert's Dewi "Dewi"

Båda hundarna är fantastiska och jag önskar jag hade tid för tre hundar, för det kommer bli sååå jävla jobbigt att inte stoppa en av deras valpar i fickan. Cattledog-valpar är nog det sötaste som finns! Men att ha en hund i tävlingskondition, en under grundinlärning och påväg ut på tävlingsplanen (som dessutom är en viljestark hanne), en cattledog valp och en människovalp? Njaaaaaaaaaaaa ...
Rödgrisarna kommer födas hos Renata på kennel Working Mates, kika in där om ni känner för en sund och robust hund i lagomt format!


Nu ska jag släppa ut hundarna på en kvällskissning innan vi släcker ner för idag. Zzz...

onsdag 26 januari 2011

Tjugosjätte januari tvåtusenelva









-17 satte inte stopp för en tvåtimmars promenad så nu ska jag med gott samvete äta en till semla :) Det blir väl ungefär en hel sammanlagt eftersom jag tycker själva brödbotten är ganska överskattad; det är locket med florsocker, mandelmassan och grädden som är grejen! :D

Världens konstigaste dygn ...

Det började när vi skulle gå och lägga oss igårkväll.  Niklas ropade från övervåningen att det lät väldans i taket men eftersom jag vet att han är en dramaqueen så ryckte jag på axlarna - tills jag hörde det själv. Det lät som taket höll på att rasa in!
Vi sov på nedervåningen och kom överens om att Niklas skulle ta nästa dag ledigt för att försöka  få hjälp med att skotta taket där det då vilade massor av skiiittung snö...
Jag kan ju som sagt alltid sova men han hade väl sovit högst två timmar i sträck när väckarklockan ringde imorse. Taket var fortfarande helt och vi levde trots osannolika mardrömmar och mössens spring under trägolvet. 
Nu, ett dygn senare så är taket rent tack vare en kompis hjälp och vi kommer sova gott. Hundarna har fått dåligt med aktivering men jag klädde vardagsrumsgolvet i mattor och tränade lite trix. Oban överraskade med att inte skälla en enda gång, lycka! Jag har tre nya freestylerörelser på gång med honom; face (gå nos mot näsa), buga och sitta vackert. Alla tre momenten har han redan greppat och jag blev riktigt överraskad må jag säga över hans snabba uppfattningsförmåga. Kanske kan man njuta av en lugn period nu, precis som i böckerna? ;) Grunden är lagd, nu är det bara finslipning kvar. Vardagen betyder ju allt i vårt liv, träningen är bara ett plus.   
På tal om vardagslydnad så brukar jag följa Frida Binettes blogg och läste precis att en av hennes gamlingar blivit attackerad av två hundar. Jag undrar vad det är hos folk som får dem att vilja ha sådana hundar i sin ägo? Är det bara för sin egen separationsångest skull? För en hund som attackerar andra är inte lycklig! En vän till mig har fått sin sheltie påhoppad TVÅ GÅNGER med svåra bitskador som följd, det är så förbannat otäckt! Hundslagsmål uppstår ju jämt och ständigt, men att bli påflugen...! Jag kan med hundra procent säga att mina två ALDRIG skulle springa fram och slita en annan hund i stycken, trots att Obans testosteron är i höjden och Tia är hans vapendragare. ALDRIG! De kan gapa om de är lösa och göra löjliga stela hopp framåt men de kommer mer än gärna så fort man öppnar munnen. Inte ens min och Linneas flock tillsammans på fem och ibland sex hundar skulle göra något sådant!
Och om jag nu hade en hund som visat sådana tendenser förut (för det har den ju utan tvekan isåfall) så skulle jag aldrig i mitt liv ha den okopplad! Varför är det inte krav på hundägarkörkort?!

"Va? Jag fattar inte. Men jag kan göra
såhär istället! Ser du, ser du?
Ge mig godis."


Kraaaaaaaaam...


Detta var en gång början på
"pippi-fågel" (titta först över
ena axeln och sedan över andra),
men med tanke på hennes nedhasning
över axeln hade vi nog inte kommit
så långt i den inlärningen :)


Ikväll har vi laddat lite med Cesar Millan, men vissa avsnitt är bara så tråkiga. Samma gamla dumma amerikaner som är rädda för att bli biten eller ännu värre - rädda för att såra sin hunds känslor... 
Jag önskar att jag hade en guldbiljett till hans show nu i maj - bara om man fick veta innan vilka andra som också hade en. En frågestund med tex Anders Hallgren, Memea Mohlin, Eva Bodfäldt, Barbro Börjesson and so on, DET hade varit något det! Men nu kanske det bara är Ulla från Falun som undrar hur man får hunden att inte dra i kopplet, och då känns det plötsligt för dyrt. Jag är fullständigt nöjd med vår plats, det ska bli otroligt intressant! Så håll tummarna att parasiten inte tänker bestämma sig för att ta ett steg ut ur tryggheten lite för tidigt... 


Imorgon är jag ledig och har som vanligt världens längsta todolista. Men jag tar det jag hinner, huvudsaken jag hinner umgås med Malin & Tuva en stund på SBK och handla mat så vi slipper svälta ;)

måndag 24 januari 2011

Lite längtan ...

Mina fina syskonbarn!
Jag har helt skamlöst snott bilden från min systers blogg :)

Precis som MIN moster brukar säga: det är så jobbigt att längta efter andras barn <3



onsdag 19 januari 2011

Tip of the day: Köp aldrig en Skoda!

Besöket hos Bilprovningen slutade naturligtvis precis som jag väntat mig, därför tänker jag trösta mig själv med jordgubbsglass och en herrans massa chokladsås. Jag ska offra en timme på att sitta i soffan också, hoppas det är "Hem till gården" eller något annat liknande kvalitetsprogram ;)
Jag fick mig iallafall en solig promenad på förmiddagen och en lunchdate med min älskade. Resten av onsdagen ska jag bara vara... ledig! 

Tanten är inte riktigt med
på det här med att spränga
sig fram på skoterspåret ...


Inte ens Obans övertalnings-
förmåga verkar fungera ...

Gänget

Tia kliar ryggen medan Chica
försöker få Oban att uppvakta henne...

Jag har naturligtvis nyss gått lös
på Chica med en kätting,
därav hennes min ...

tisdag 18 januari 2011

Operation hobbyrum!





Vi flyttade in i slutet av maj och inte förrän nu - i mitten på januari, tvåtusenelva, börjar jag se en ljusning i kaoset på övervåningen. Var sak har sin tid heter det ju tydligen, men då man börjar inse att naveln blir grundare för var dag börjar man ivrigt, och lite panikartat, riva ut och sortera och möblera om hela förrådet. Jag har ingen lust att tappa bort ongen bland bråten.
Men det är så mycket som ska göras på en dag! Så jag ska börja med att måla en spegel och grunden på skötbordet. Man vet ju hur mycket man planerar men att det slutar med att bara hälften blir gjort iallafall :)








Jag råkade slänga ett öga på TV:n påväg upp till övervåningen där "Ghost Rider" gick - och hörde den HÄR låten! Jag skulle vilja ha den till Obans klass 1 program i freestyle, jag tror det skulle kunna passa honom, han är ju lite eftertänksam men dock snabb i de moment han klockrent. Och man kan ju tempoväxla friskt i den låten!


Nu ska jag pallra mig i säng, ledig dag imorgon som sagt men 06:30 plingar Titti på dörren för att lämna av sin lakritsräv som ska husera hos oss under dagen. Kanske att man orkar plocka med sig kameran imorgon? Bristen på ljus gör verkligen att man tappar suget totalt! 

måndag 10 januari 2011

Soldosen!






Tänk att idag har jag fått lapa lite sol!
Jag har inte förstått hur pass mycket man saknat solen förrän den plötsligt sticks i de ovana ögonen :) Jag slutade tidigt idag så snabb som en vessla ilade jag hem och bytte om till lite lättare kläder, för jag förstod att det skulle bli varmt. Trodde faktiskt att jag skulle möta mer amatörpromenerare på stigarna men vi var helt ensam med rådjuren under hela turen, jättemysigt och så varmt och skönt! Jag skulle kunnat vara ute resten av dagen även fast solen blev så låg så det inte orkade lysa på oss, men blåsan ville annorlunda så det var bara att traska hem efter en timme. Lika bra det, jag har ju ett berg av disk och ett berg av tvätt och ett berg av papper att ta reda på :) Hundarna snarkar ljudligt och det låter ju alltid som ljuv musik i en hundägares öron!
Men först ska jag unna mig en halvtimme på sofflocket och beundra mitt nya armbandsur som jag fått av Niklas (fast han vet inte om det än)!

lördag 8 januari 2011

I brist på annat ...

Fotot kommer från nätet nånstans ...


HERREGUD! 
Jag har då aldrig varit med om maken så dåligt det är med uppdatering nuförtiden, skämmes! Och inte har kameran fått vara med överhuvudtaget, men det är ju så förbaskat grått och mörkt och tråkigt hela tiden så man tappar lix lusten.
Jag borde plocka fram den i detta nu och föreviga Tia som ligger i sin bädd och snarkar som ett dussin karlar, med läppen hängandes över kanten och flimrande ögonvitor. Det gör en gott iallafall och höra dem sova så djupt! Vi har haft en fullspäckad kväll med långpromenad i snöyran med Linnea och hennes flock. De har fått träna lite trix i vår iver att brainstorma hur man tränar fram olika moment bäst, som att halta och skaka på sig. Riktigt flitiga har vi varit och både jag och Linnea har ganska klara bilder av hur våra program ska se ut! Jag känner mig riktigt taggad och det ska bli så roligt att få träna kvalité till en tävling för en gångs skull! :D
Jag skulle så gärna vilja starta med Oban i februari också, men just nu ligger fokus så hårt på LUGN att det nästan inte går att komma någonstans i träningen överhuvudtaget. Jag vet att somliga inte tycker att det jag kallar "problem" är ett problem överhuvudtaget, men det är ju olika för alla. Jag har några saker som jag vill ska fungera till hundra procent och när jag tänker efter är det saker jag kallar vardagslydnad :) Om jag inte ens klarar en lydnadsetta är det skit det samma, huvudsaken jag har en hund som jag kan ha med till mina vänner och familj utan att de eller jag känner oro/avsky för hela situationen (typ skäller stup i kvarten, pinkar inne, river ner grejor, hetsar/kan ej koppla av...) 
Just nu har jag en kelpiepojke som beter sig som en hetsschäfer på grund av mina förvirrande krav så nu kör jag The Toini-väg: KONSEKVENS och en tumme i ögat hela tiden ;)
En av de saker jag är jääävligt stolt över då det gäller Oban Broberg är att han pinkar högst två gånger på en promenad! Jag bestämde mig redan innan Tia kom att mina hundar aldrig skulle få ovanan (ja, det är en ovana anser jag) att markera och ingen av dem gör det, än iallafall. Man vet ju aldrig om svartingen tänker börja men isåfall är jag där med onda ögat! Kanske är han lite för ung ännu men han har ju varit så tidig med allt annat och jag vet redan flera stycken pissnissar -både tikar och hannar- i hans ålder. Och kom faan inte med "hundar gör så" för det är hat-kommentaren den här veckan tror jag! (Va? Vaddå hormonstinn?) I mina ögon är det en dålig bortförklaring att säga så. Säg hellre "nä, fan jag skiter i om hunden skäller i rastgården hela dagen, det stör mig inte" eller "men han får väl pinka så mycket han vill så länge det inte är på folk" eller what ever... 


För övrigt så hinner jag inte med mig själv, att närvara liksom.
Jag fick ett sådant underbart sms från en väninna som också är i ett välsignat tillstånd där det stod: "Fyfaan, jag är så jävla gravid-blåst! Jag blir tokig på mig själv, folk måste ju tro att jag är trög i huvudet!"
Jag skrattade så jag trodde jag skulle kissa på mig, precis så känner jag mig också! KORKAD. Jag har dessutom glömt att bilen skulle vara på Bilprovningen i fredags och att jag har en tandläkartid ... Och sånt händer inte mig annars. Ventilerade detta med en arbetskamrat som har en dotter på sex år och hon skrattade minsann igenkännande. För jag trodde i min enfald att det var sådana där puttenuttmammor som blev så disträ - ni vet såna som går och fantiserar om sin bejbi hela dagarna. Men tydligen så är det faktiskt hormoner som gör det (också). Så det spelar ingen roll hur mycket jag anstränger mig - jag har en korkadstämpel i pannan. Tjock och blåst - precis vad Niklas alltid önskat sig. 
Jag får därför ha en backup nu, en detaljerad todolista. Där trängs sådana saker som SVARA PÅ SMS! Jag jobbar alltså på det, alla ni som väntar ;) 
Arbetsnamnet på den lille under bulan är Parasiten, gölligt va?


Nej, men se klockan är halv tolv! Jag ska alltså upp och jobba om få seeee ...  sex timmar. 
G'NATT!

söndag 2 januari 2011

Blandat bandat!

Iskall julafton 2010,
men alla var lika glada
efter långpromenad iallafall ... 

Min rara svärmor, Junie, jag,
Karin & Niklas på Neavita
på juldagen ...


Niklas grillar lax, nyårsafton 2010 ...

"Va? Nä jag är minsann oskyldig!
Jag har ingen aaaning om var Finas
stickade mössa är..."


Oban är stilla (!) ...

Efter en radda svordomar fick jag
äntligen upp draperiet!
Det tog sin lilla tid och bättrade
på huvudvärken rätt rejält men
nu är det iallafall uppe och håller
lite kyla ute när man öppnar dörren ...


Nu är vi äntligen ensamma! 
Efter åtta dagar med svärmor och sedan tre med svågern och hans familj så har vi äntligen huset för oss själva igen! :) Det är fantastiskt roligt med främmande men det är ganska skönt när det är över också ;) Får man säga så?
Igår hängde vi i soffan hela dagen, jag tänkte att jag kanske kunde vila bort huvudvärken som suttit i sedan i torsdags, men icke! Det var till och med värre idag. Jag är så urbota less på det! Nu känns det som att det skulle kunna lätta litegrann, lagom till ledigheten är slut, så vi ska beställa pizza och njuta av bara faen av de sista timmarna. Hundarna ska få träna lite trix i köket - jag ska försöka ta upp Tias stående på framtassarna igen efter att han blivit inspirerad av Emma Willblad. Oban ska få lära sig något nytt, jag har bara inte kommit på vad än ...