Sidor

söndag 19 september 2010

Dåligt med livstecken...


...från familjen Serrebo/Genberg, jag vet.
Tiden räcker inte riktigt till igen, ibland blir det ju bara så. Men nu sitter jag uppe på pin kiv bara för att jag är så less på att man måste slänga sig i sängen så fort man kommer innanför dörren bara för att orka kliva upp på morgonen.
Niklas kollar på valvakan och jag mår illa över Jimmy Åkessons (?) läskiga tal till sina anhängare, det känns inte så politiskt om man säger så.
Jag är glad att jag röstat även om jag har absolut noll koll på politiken, jag tyckte min vän sa en sådan bra sak: att människor har fått offra sitt liv för att jag ska kunna rösta idag. Det är min skyldighet gentemot dom iallafall!

Igår tävlade jag för sista gången den här säsongen och vi hamnade på ett andrapris, blä. Det hade spöregnat så Tia var inte alls med på noterna, men domaren har faktiskt bara gott att säga om oss och han tyckte det var bra att Tia tog hindret på vägen tillbaka den här gången istället för att lyfta på benet ;)
Jag orkar inte skrapa ihop ett lydnadsdiplom i tvåan utan satsar på trean till våren istället. Nu har hunderiet tagit lite för mycket energi med alla dessa tävlingar, möten, valpkurser, projekthundar, två instruktörsutbildningar och så det vardagliga så klart. Nu är det Oban och hans träning som ska ställas i fokus så jag slipper att kämpa så hårt i framtiden, man blir som Linnea säger lite släpphänt med hund nummer två :)
Men i helgen då vi har varit hundvakt ute hos Kicki då hon tävlat SM så har jag fått bevis på att jag har en jättefin och väluppfostrad liten kille! Han är i den första (och snällaste) tonårsperioden och ändå en dröm som anpassar sig otroligt snabbt i nya situationer.

Tyvärr missade jag Karins, Niklas mosters, födelsedag idag :( Och i och med det missade vi också några timmar med fina familjemedlemmar, gott fika och hundprat. Hoppas vi kan komma i veckan istället! Kanske kameran får följa med, den ligger mest och dammar just nu.

Jag ser fram emot en lugn helg nästa helg med lite hemmafix, det är ju skam att det fortfarande är tomt på väggarna i huset!

4 kommentarer:

Ingela, Zeb, Indy sa...

Oban är en sötnos! Särkilt med det motsträviga örat! ;) Och du och Tia kommer säkert att glänsa i trean! Själv får jag väl se om jag någonsin tar mig till tvåan, nu börjar tävlingsnerverna röra på sig inför helgen!!!

Anonym sa...

Stinta, ja tytjde deranne hûrdes rakt vettigt. Dä ä no så att dä ä bra å koncentrera säg på en sak i tage'å utemella.
Oroa'dä int om att du int ha na grejor opätte väggan, de val no mä tin. Ja ha'e hobbyrum där man utan kompass kan gå vils å int hitt ut, å de ha vûre mitt rum i sådär 20.år
Ha'ä gûtt å sköt om I, kram Pappa Morfarn!

Kristin sa...

Syster nöjd nu. ;)

meit sa...

ditt kort ser ut som en atombomb =)