Sidor

onsdag 7 april 2010

TITTUT!


Det är liksom inte det lättaste det här med att köpa hus har vi märkt! En förbaskat massa pengar utöver själva miljonen som skjulet kostar och en enda jättedjungel av olika slags besiktningar och mätningar och gud vet allt. Men det går framåt och kanske jag om någon dag kan lägga ut en bild på två hysteriskt glada ansikten framför vår alldeles egen grind?
Samtidigt som jag är så förväntansfull så jag håller på att spricka så är jag ännu mer livrädd! Men när jag ser kakelugnen, gräsmattan och den mysiga altanen framför mig så känner jag mig rätt säker igen. Tänk att vi ska få bo där! Våra ungar ska göra kullerbyttor i backen mot huset och hundarna ska gräva djupa hål i rabatterna. Nästa sommar ska några höns få spatsera med härbret som boning :)

Fastän att jag nästan lever som på små moln så mår jag fysiskt inte lika bra. Under dagen för hemresan från svärfar blev magen en ballong och det kändes som som om någon gjorde tusen nålar i tarmarna, men toalettbesök var ingen idé heller. Inte ens den tidiga söndagspromenaden med galna kelpieflickor fick det att lätta men jag åkte till jobbet och var tillbaka hemma vid halv tolv redan då jag nästan spytt i mina ena händer! Ja, men vad faan, det var väl igen som fått för sig att det här var en gullepluttblogg? Jag är väl alla gånger en lantlolla och vett och ettiket är ju inte riktigt min grej :)
Sen satt jag över toastolen en gång i timmen ända in på natta! Måndagen var slö och fortfarande inga framgånsrika toalettbesök men jag åkte ut till Kicki på kvällen och gosade kelpiebebis. Efter en promenad i Matfors skogar mådde jag riktigt, riktigt bra och har gjort det sen dess! Tills jag åt middag nu, vill säga.
Ingen magsjuka. För förstoppning, halsbränna och aversion mot mat är väl symtom på stress! JA, JAG ERKÄNNER ATT JAG ÄR SKITSTRESSAD! Men på ett bra sätt :) Så jag tog mig friheten att stanna hemma från kurs och träning ikväll och tänker lägga mig på soffan och ladda inför morgondagen, det är ju faktiskt påsklov fortfarande och hysteri på draken. Och så blir det mera A-fil och mindre svårsvält ett tag till.

Såhär i efterhand, är jag oändligt tacksam att jag var sju minuter hemifrån på söndagen istället för på Freestyle-SM. Så det var väl helt enkelt meningen att jag inte skulle gå :)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du gett lärä däg å ta en stunn i sänder. Stänopp å tänk. du hinn in't ändå, i alla fall in't dä du ha tänkt å skulle du nu mot förmodan nan gång hinne dä du tänkt då dra du ju bära igång na anne. Å så hinn du in't dä. För så ärä. Mora å ja vet för vi ha prövd, å de geck inte.
Livet ä tell för å levas nu men man ä här å kan si allt de vackra.De gär man inre om man tokrusa hele tin för ti å hinn ti näste mål. Du hinn nog.
Ä rädd om däg å er.Du ha månge planer än å tänk ut.
Å vi ä a'hennen å gläds mä I.
Ha,ä å vi hûrs na mer.
DubbelMorfarn.

Hjälten sa...

Va? Ingen hjälte som har fått tagit hand om dig när du varit "döende" nämns i texten!? Ingen särskild person som fick gå å köpa cola, hämta madrass ifrån källaren och bädda den, fixa mat och trolla fram en sista Ipren som borde namnges kanske? =)
Hoppas det går över snart min sköna! Jag älskar dig alltid... men det är lättare att göra det när du är frisk! hehehe (kommer nog få skit för det här nu!) Puss