Sidor

onsdag 30 december 2009

Vill du se en stjärna? Se på mig!

Gammelmoster & Junie med morfar i bakgrunden...


Kakfat efter kakfat efter kakfat och
däremellan julgodis.
All christmas long...



Kusin Jesper spexar som vanligt...
Foto: Jon



Kusin Johanna, snygg som vanligt...


Karin Lovisa <3


Sådan mor sådan dotter...


Foto: Jon


De kvinnliga medlemmarna i klanen
var alla trötta på julaftonskvällen.
Mamma & mormor hade ju stått i som vanligt
och moster och jag hade jobbat mycket
övertid och mina systrar... ja, de är ju
småbarnsföräldrar.



"Whiskeywhiskeyblablawhiskeyblawhiskey..."


Såg ganska varmt och ombonat ut där inne i stugan
när jag och kelpieskräpet kom tillbaka
efter kissrunda. Klirr från porslin, barnskratt och
älskades ansikten är det mest hemtrevliga som finns!



Morfar Speleman och svåger'n.
(HAHA - jag fick med dig på kort Jimmy
fast du är lika omöjlig som mormor!)



Alldeles högfärdig morfar med det
senaste barnbarnet.



Foto: Någonannan


Det är hysteriskt på jobbet och jag är lika slut i skallen som jag är i fötterna. Imorgon börjar dock fyra dagars ledighet om vi ska tillbringa i Västerås hos Niklas bror med familj.
Jag skulle vilja skrubba bort all torr hud från kroppen, få en ansiktsbehandling, fotvård, vaxning, tre timmars värmande fusksol, klippa håret och fylla ut den grå rand som bara blir bredare och bredare mitt på skallen. På det skulle jag vilja äta nyttigt men ändå gott och sova under ett duntäcke tills jag inte längre är trött...
Men istället är all hud torr som fnöske, ansiktet prytt med några irriterande blemmor, fötterna hårda och ömmar, benen hårigare än Niklas', ansiktet blekt (förutom de röda blemmorna då...) och håret är alldeles ofriserat och anskrämligt. Jag fryser konstant och sover tillräckligt vilket inte gör någon skillnad för jag ser ut som en utarbetad fembarnmamma under ögonen. Dessutom är jag illamående till och från och har en gasboll till mage. Och NEJ - jag är inte på tjocken.
Jag är bara less på kyla, mörker och att saker inte riktigt går som jag vill. Antar att mycket av det är pågrund av för lite friskluft och motion... -20 är inte min kopp te och när det blåser skulle jag kunna ge någon en pungspark av rent och skärt raseri. Tia har väl gått upp två kilo på allt detta träningsgodis och den uteblivna motionen för matte har köpt ännu en matta som man kan lägga ut i vardagsrummet då det visar alldeles för mycket minus på tempen.
Jag längtar till Frida Binette-kursen så jag får lite nytändning i hundträningen, för de hjälper ju på andra plan också :)

Tia letar pinne...

Efter 45 minuters pinnkastning börjar man bli trött...?
Niklas besvikna "nej" är när hon ruskar av sig all snö :)


Cattledog-Tia på promenad med husse...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Känner igen symtomen, blemmorna, ansiktsfärgen, humöret och all den där längtan. Antingen jobbar vi i " liknande miljöer " eller så är vi släkt ;-) Nyårskram från moster

Brushan sa...

Jättefina bilder! Kul att du la upp några av dom jag tagit med :) sista bilden är de Johanna som tagit.
Hare bra och hälsa Niklas med!
Kram ifrån Jon!