Sidor

onsdag 30 december 2009

Vill du se en stjärna? Se på mig!

Gammelmoster & Junie med morfar i bakgrunden...


Kakfat efter kakfat efter kakfat och
däremellan julgodis.
All christmas long...



Kusin Jesper spexar som vanligt...
Foto: Jon



Kusin Johanna, snygg som vanligt...


Karin Lovisa <3


Sådan mor sådan dotter...


Foto: Jon


De kvinnliga medlemmarna i klanen
var alla trötta på julaftonskvällen.
Mamma & mormor hade ju stått i som vanligt
och moster och jag hade jobbat mycket
övertid och mina systrar... ja, de är ju
småbarnsföräldrar.



"Whiskeywhiskeyblablawhiskeyblawhiskey..."


Såg ganska varmt och ombonat ut där inne i stugan
när jag och kelpieskräpet kom tillbaka
efter kissrunda. Klirr från porslin, barnskratt och
älskades ansikten är det mest hemtrevliga som finns!



Morfar Speleman och svåger'n.
(HAHA - jag fick med dig på kort Jimmy
fast du är lika omöjlig som mormor!)



Alldeles högfärdig morfar med det
senaste barnbarnet.



Foto: Någonannan


Det är hysteriskt på jobbet och jag är lika slut i skallen som jag är i fötterna. Imorgon börjar dock fyra dagars ledighet om vi ska tillbringa i Västerås hos Niklas bror med familj.
Jag skulle vilja skrubba bort all torr hud från kroppen, få en ansiktsbehandling, fotvård, vaxning, tre timmars värmande fusksol, klippa håret och fylla ut den grå rand som bara blir bredare och bredare mitt på skallen. På det skulle jag vilja äta nyttigt men ändå gott och sova under ett duntäcke tills jag inte längre är trött...
Men istället är all hud torr som fnöske, ansiktet prytt med några irriterande blemmor, fötterna hårda och ömmar, benen hårigare än Niklas', ansiktet blekt (förutom de röda blemmorna då...) och håret är alldeles ofriserat och anskrämligt. Jag fryser konstant och sover tillräckligt vilket inte gör någon skillnad för jag ser ut som en utarbetad fembarnmamma under ögonen. Dessutom är jag illamående till och från och har en gasboll till mage. Och NEJ - jag är inte på tjocken.
Jag är bara less på kyla, mörker och att saker inte riktigt går som jag vill. Antar att mycket av det är pågrund av för lite friskluft och motion... -20 är inte min kopp te och när det blåser skulle jag kunna ge någon en pungspark av rent och skärt raseri. Tia har väl gått upp två kilo på allt detta träningsgodis och den uteblivna motionen för matte har köpt ännu en matta som man kan lägga ut i vardagsrummet då det visar alldeles för mycket minus på tempen.
Jag längtar till Frida Binette-kursen så jag får lite nytändning i hundträningen, för de hjälper ju på andra plan också :)

video
Tia letar pinne...

video
Efter 45 minuters pinnkastning börjar man bli trött...?
Niklas besvikna "nej" är när hon ruskar av sig all snö :)


Cattledog-Tia på promenad med husse...

söndag 27 december 2009

Freestylekurs!

Finns det någon därute som vill vara med som åhörare på vår kurs för den duktiga Frida Binette 20-21 februari? Kalaset kostar 350:-/person och du får du komma med lika mycket frågor och önskemål som deltagarna med hund, dessutom får du väldans gott fika och tillbringa två dagar inomhus tillsammans med likasinnade!
Intresserad? Mejla isåfall mig på angelika_genberg@hotmail.com eller Linnéa på linnea.r@telia.com.
Hoppas du kommer!

söndag 20 december 2009

Pro-jul på landet ...

1. Morfar och Junie...
2. Moster Ingela och lilla

Karin Lovisa ...


<3


Kanske nån tappar en bit...?


1. Ooooooh - petapetapeta!!
2. Hjärtat mitt!


1. HUNGRIG!
2.
Mohahaha!

I helgen hade vi en liten provsmakning inför julfirandet hos mamma och pappa; julmat, mys och en massa skratt. Hem kom vi efter att ha åkt i snöstorm Viksjö-->Härnösand-->Sundsvall. Är trött så ini... men ack så nöjd. Imorgon åker vi på jobbet i vanlig ordning och efteråt ska vi slåss med alla andra i Birsta som är sent ute efter julklappar. Vaddå framförhållning? :D
Igår strålade solen och där i skogen låg snön tjock på grenarna, men jag tänkte att jag spar energin till söndagen, då ska jag fota Viksjö i sin prakt! Jojo, snön yrde och yrde och solen lyste med sin frånvaro. Men termometern visade -8 och det var skitmysigt att skotta fram bilarna medan Tia rusade som den galna kelpie hon är. Hon rusade så blodet sprutade (nåja) men inte brydde hon sig om det! Inte förrän bandaget lindades på så hon inte blodade ner allt golv, då blev hon jääääättehalt. Är även grymt imponerad av chokladsaten som ligger helt stilla när Junie grabbar tag i pälsen, inte en tendens till obehagliga upplevelser där inte! Djur och ungar är verkligen det bästa som finns <3 Blev helt varm i kroppen då Junie, Katten (öööh, vilket av alla namn var det nu han fick?) och Tia trängdes i hallen för att möta pappa i dörren.

Nu sitter vi här mitt i stan och smäller i oss kvällsfika medan en film rullar på TV:n. Tia drar stockar som en skogshuggare och utanför virvlar snöflingorna. Tänk vad lite vi har men va' gott vi mår!

lördag 19 december 2009

Danföredanföredanföredanföredopparedan...



Grannarna har fest, ömsom hög ömsom överkomlig nivå. TV:n går på med ögongodis som Orlando Bloom - mest som sällskap. Vardagsrumsbordet är överfyllt av färgburkar och penslar, tavlan tar opp hela mitt knä och lite till. Lampan i taket är tänd - usch, det är något av det värsta jag vet, men vad gör man när man börjar bli gammal och behöver ljus för att se. Hussen i huset är hos bästa vännen och spelar dataspel och dricker öl. Hunden ligger på rygg i bädden med en grisknorr halvt hängade ur mungipan, benen cyklar lite nu och då - ett tecken på att hon är uttråkad. I hallen står två kort, julens första julkort och så ett från Stockholmsfamiljen som varit på resa i varmare länder. Jag fick en varm känsla i bröstet då jag såg dem ligga på hallmattan där under Tias hysteriskt trampande tassar. Jag har så fina vänner <3
Nästa år - då ska jag också skicka julkort! Jag ska också vara ute i god tid med julklapparna som ska vara så genomtänkta och träffande. Och så ska jag göra god, hemmagjord julmat. Vahettere...

När ryggen knakar av obekväm ställning lockas hunden upp och får träna lite nya saker. Det är ju en klar fördel med kelpie - de är alltid redo! Om det nu är en fördel vill säga...

Imorgon åker vi på julbord med klanen. Därför ska jag hoppa frukost och lunch och sen kommer jag säkert inte orka äta på en vecka igen. Men oooh, det ska bli så trevligt att få klä upp sig en smula och tillbringa kvällen med mina syskonbarn i famnen.

Livet är ju rätt gott ändå, inte sant? Vintervitt ute och värme inne gör ju under i människors sinnen just nu. Skitsamma att de dyraste julklapparna är värda femtio spänn och hundarna hårar järnet i år! Jag har i alla fall mina två käraste alldeles inpå och sedan den gigantiska övriga flocken som utökas mer och mer för varje år som går.

Imorgon ställs ingen väckare utan jag tänker vakna när Tia börjar tassa eller Niklas slänger över en Popeye-arm på mig. (Eller så kommer jag vakna av att det är svinkallt i sovrummet, precis som i natt, brr!)
LYX!

torsdag 17 december 2009

Vahettere'...





Fina har varit här och förgyllt några dagar för oss innan hon tog med sig Leia och åkte hem mot Värmland och icke-snöiga landskap <3 . Hon såg oförskämt fräsch och välmående ut efter att ha legat ute i fält i fyra veckor, sprungit med tjugo kilo packning i flera kilometer och inte haft en enda stunds vila. Jag skulle förmodligen tuppat av redan vid åsynen av ryggsäcken.

Jag måste erkänna att jag faktiskt fick lite lyckokänsla igårkväll då det knastrade under kängorna och bet i kinderna, ska det vara vinter så kan den väl iallafall få vara vit och kristallkall. Att det är mörkt på morgonpromenaden, mörkt när jag går in genom personaldörren på jobbet och mörkt när jag kommer ut igen gör inte så mycket ändå, det är väl på väg mot ljusare tider. På Drakborgen är det inte alltför många besökare just nu, jag antar att julklappshysterin är igång för de som väl dyker upp har något panikartat i blicken där de kånkar på sina kassar och hetsar sina ungar att leka fort och mycket för snart ska de vidare till den norra delen av Djävulsdalen. Snart, snart, snart är det lediga dagar och de flesta kommer tillbringas hemifrån, men huvudsaken jag får ha gubbe och hund med. Nyår som alltid är en hysteri hoppas jag få tillbringa i en fjällstuga med varm choklad och mysigt sällskap istället för med galaklänningar, skumpa och glitter.

Nu ska jag träna lite med den uttråkade chokladsaten innan jag kammar håret och åker till jobbet.

tisdag 8 december 2009




Sexhundra värmeljus i lägenheten, ulltofflor och Niklas munktröja; trots det är jag fortfarande genomfrusen efter tre och en halv timme på plan med lydnadsträning. Och inte kommer vi något längre. Inte för att det går bakåt heller, det står mest stilla då det varken finns energi eller engagemang. Vad gör man? Jo, man låtsas att man aktiverat husdjuret nog för idag och åker sedan hem och stoppar i sig en halv chokladask. Nollsjunollnoll börjar mitt arbetspass imorgon så jag tycker jag förtjänar att ha en kopp varm choklad på armstödet och tomglo på de desperata hemmafruarna. Nisse är hurtbulle och tränar sig själv men när han kommer hem somnar jag innan huvudet träffat kudden.
Leias träning går iallafall framåt, hon bygger sakta, ack så sakta, muskler på det opererade benet och pinnar på som om det aldrig varit av. Det skär i hjärtat att behöva banna båda två då de bjuder upp varandra till lek, men ett felsteg kan äventyra hennes liv så det går ju inte.

Jag laddar inför torsdagen som är min vila-upp-mig-och-ladda-dag inför helgen, då jag ska soooova (som jag egentligen tycker är lite slöseri med värdefull ledig tid), tvätta en hög med kläder som snart når upp till taket och be till vädergudarna och hyfsat väder så jag kan lufsa runt med kameran. Är oerhört sugen på Alnöns skogar tillsammans med Maria och whipparna, men bilen ska ju på lagning och en promenad dittut känns inte alltför lockande. Det kanske får bli södra bergets stigar istället men uppförsbackar känns också motigt. OMYGOD, jag tror jag håller på att bli lat.

onsdag 2 december 2009

Lussar till utflykten...



En ledig onsdag måste ju firas med utflykt. Linnéa tar sina två, jag tar min och lånehunden och så promenerar vi (den lite kortare) vägen opp till Klisstugan. Solen är ju faktiskt framme så jag ska minsann kånka med mig kameran också. Leia som är här i fyra veckor då matte utbildar sig till soldat får tyvärr stanna hemma då plattor och skruvar i hennes ben kommer lossna om hon ska promenera så långt. Hennes längsta promenad om dagen är i tjugo minuter, däremellan bara kvartar. Tråkigt, men på en rottweiler med st: bernhard-psyke så fungerar det utan problem.
Nu ska jag provsmaka lussekatterna! :)

Back in the north...




Ok, det är väl två veckor sedan vi kom tillbaka men varken lusten att föreviga skräp på bild eller skriva ner allt surr som trängs i skallen har funnits. Helgen hos svärmor var precis så lugn och skön som vi hoppats på med middag i Uppsala, mys framför dumburken och det bästa av allt; långpromenad i Lillkyrkas mysigaste skog! Jag önskar jag kunde återge ekarnas mäktiga uppenbarelse på kort men det gick helt enkelt inte hur mycket jag än försökte. De är otroligt vackra och jag saknar sådan natur här uppe! Ska man ta sig fram i okänd skog här är det bra att ha en machete med sig så man inte snavar i slyn.
Lördagslunchen bestod av nygräddade amerikanska pannkakor med lönnsirap och vaniljglass i Niklas brorsdotter Frejas sällskap, och hennes rara mamma såklart. Det är otroligt tråkigt att man inte hinner följa hennes utveckling lika nära som med de andra ungarnas i vår närhet eftersom vi bor så långt ifrån varandra. Från att ha varit ett försiktigt och blygt bylte är hon nu en jollrande liten upptäckerska och drog med sin äckligt stolta farbror några rundor runt i huset.

Årets längsta månad har äntligen tagit slut. Det verkar inte som om jag är den enda som tycker det heller, folk runtomkring är helt utled på regn och blåst och tjocka dagar, för alla verkar ha pressat schema och att saker bara ramlar över dem stup i kvarten. Kanske är det att solen lyser med sin frånvaro och småsaker stjäl all den lilla energi man har kvar.
Nu är iallafall julmånaden här och trots ishalka är det rätt mysigt med adventsljusstakar, illröda julgardiner och trädgårdar som ser ut som blinkande tivolin. Bara tre veckor kvar till jul och ett nytt ljus tänds varje söndag, något jag också kunnat gjort då jag köpte mig fyra bruna stearinljus men bara fick med mig tre hem från affären. Himla snyggt.
Julklapparna är färdiga på papperet, ska bara inhandlas och förpackas! Bästa julklappen är nog ändå den nyaste familjemedlemmen som vi otåligt väntar på och hoppas ska behaga anlända snart, helst redan igår.
Under den här väntan så följer vi med vardagslunken; jobbar, gör sånt som vi tycker om och längtar tills de lediga dagarna.

fredag 20 november 2009

Were goin' south!

Målar "rymdrummet" på Drakborgen...


Åååååååheeeeeeej...



"Den Ansiktslöse".
;)


Det gäller att hålla armar och ben
i styr då man tränar med Niklas.
När vi tränar slutar det oftast med
att jag blir sur...
:D


Inom aikidon ska man ha låg
tyngdpunkt för att stå stadigt
och Kristins är precis på rätta stället nu! :)



<3


Ett sådant fantastiskt inrutat liv jag lever just nu! Jobba, träna hund och familj. Det passar liksom himla bra dessa grådassiga dagar då energidepån tar slut ganska snabbt. Arbetsuppgifterna består för närvarande av att måla figurer på väggar och jag MÅSTE verkligen se till att få tag i en utbildning som kan ge mig liknande arbetsuppgifter varje dag, det är inte på långa vägar min grej att serva människor på det sättet jag gör nu.

Det är inte mycket som händer mellan dessa glesa uppdateringar. Kameran ligger mest i bokhyllan och ibland slås inte ens datorn på... Några grejer är att freestylegruppen har blivit uttagen till Sundsvalls BHK:s "elitsatsning" vilket ska bli fantastiskt spännande! Dessutom har jag börjat bli riktigt förväntansfull inför storasysters förlossning, hoppas den lill* väntar åtminstone några dagar till innan h*n kommer ut. Leia har flyttat in här tillfälligt igen då matte är på soldatutbildning och det innebär att lyfta fytio kilo tung hund upp och ner för trappen varje dag :) Dessutom är det rehabilitering och medicinering och en himla massa vila då man har opererat benet. Än så länge ser det bra ut men varje promenad är med vakande öga då minsta lilla skutt kan krakelera hela benet! Senast i tisdags var vi på Timrå Djur & Natur och simmade och Tia som varit en säl hela sommaren var så förbannat stressad att hon vibrerade bort massor av energi redan innan.

Nu packar jag bilen med hundar och grejor och skodar till Enköping. Egentligen ska jag inte sitta här då jag har en lååång todolista som ska vara klar innan N ska hämtas opp på jobbet klockan tolv, men jag får liksom inte fingrarna ur...
Blandannat ska jag byta en blinkerslampa så ni kan väl önska mig lycka till. Hoppas det inte förstör hela mitt humör...

torsdag 12 november 2009

Släng dig i väggen!

Så löjligt det känns att först sitta och skryta över våra småbravader och sedan se det här och det här! :)
Den duktiga tränaren och fantastiska, störörade cattledogfröken hittar ni här. Inspiration!Länk

Fy för den lede...

(Undras varför det blir så dålig kvalité på bilderna?
Ännu något att luska ut, aah - jobbigt!)



November månad har hittills bara innehållit mörker och slask och jag är urbota trött på det! Det känns som att slita sig ur en hundraårig sömn varje morgon och inte blir man muntrare då man kikar ut på parkeringen där bilen är frostvit för att man glömt stoppa i motorvärmarsladden. Hunden är alltid glad och får tokryck av allt det vita vilket får en att i alla fall dra på mungiporna även om de fort åker ner igen då man står utanför jobbet med nyckeln i dörren och känner iskalla droppar rakt ner innanför jackkragen. Nästa år hoppar vi november och går direkt från färglad, frisk höst till julig vintern med höga snövallar och knarr under skorna. Ok?

Just för tillfället är jag mer än nöjd. Gubben i huset är på läger med likasinnade som också tycker om att kasta omkull varandra på en svettig matta och slåss med pinnar :) Jag får äta en onyttig middag, måla hur länge jag vill och somna i vardagsrummet. Tia tyckte träningen ikväll var för kort och roar sig med att smyga, backa över och ruska en liten tygräv mitt framför TV:n.
Jag spånar och skissar på en tavla åt Junie, suddar, ändrar, googlar och känner lugnet man alltid får av att kunna sjunka in i sin uppgift så pass mycket att tiden rusar iväg. Helt galet förälskad är jag i denna underbara lilla unge! Hon är jordens mittpunkt och ibland måste jag bara sitta och lyssna på hennes gurglande som jag spelat in på telefonen och sucka alldeles så där fånigt lyckligt.

Jag har hittat ett hus också! Perfekt (enligt kartan på nätet iallafall) placerat i Selånger och alldeles för stort egentligen, men med skog och mark runtomkring och ingen granne på en armlängds avstånd. Väggarna är furu och furu och furu och furu så jag kräks men med vit färg så kan man trolla litegrann och badrummet var sådär sjuttiotalsfint med mörkt tak, mörkt golv och mörk inredning. Det var så fult att det blev snyggt, eller iallafall retro. En av plussen var ett stort såkallat hobbyrum som med bangolfsmattor blir ett PERFEKT träningsrum! :D Jag ska övertala min sambo att vi plötsligt blev Johnny och Mattias och fixar alla mindre passande saker i ett nafs! Så var det det där med nästanmiljonen som kanske inte riktigt finns i plånboken heller. Inte om vi ska till Skottland, USA och allt det där i alla fall. Men i vintermörkret får man drömma, så det så!

Sökandet efter en freestylelåt till Klass 2 har också börjat ta form och alla förslag är välkomna! :)
Vi försöker oss på några nya grejor som halta (hoppar på tre ben), cirkla (springer runt mig i vid cirkel) och mitt ( står och går mellan mina ben med huvudet bakåt) nu. Kul att träna in något nytt! Skrev en lista häromdagen med de saker hon faktiskt kan, med eller utan hjälper och det är ju en del. För freestylefolk och annat löst folk är det kanske inte så imponerande, men för de vanliga dödliga som läser här kanske det är kul och veta vad man kan göra med byrackorna. Man får ju lov att skryta såhär i sitt eget tillhåll ändå:
backa om (backar om mig, snabbt som ögat)
face (går med fronten mot mig åt höger/vänster/runt)
slalom
sla (jag backar och hon går framåt)
buga
smyga ("eyear" OBS! Husses trix, viktigt...)
snurra (ser inte klokt ut men det är godkänt)
"vad gör vi med kattungar då"/döda den (ruskar föremål)
backa (backar ut från mig, fort ska det gå!)
kull (står på bakbenen med framtassarna på mig och "snurrar mig". Något slarvigt och inte alls lika fint som Linnéa och Lillys...)
upp (står och går i fotposition på bakbenen)
jump/känguru (hoppar på bakbenen mot mig)
sitta vackert
work (fotgående på höger sida)
åtta (går slalom mellan mina ben fast jag står still)
genom (passerar mellan benen, studsar ofta samtidigt så man får en skalle på mindre stryktåliga ställen...)
rulla runt
hopp (hoppar över ett utsträckt ben)
vänd (vänder sig från "nos mot nos" till att hon står med ryggen emot. Detta ska tillslut bli att hon backar ut och, vänder och backar tillbaka in genom mina ben. Eh - en bit kvar alltså...)
trampa (lyfter höger-vänster-höger-vänster tass. Vi har bara kommit till lyfter höger-vänster-gnäller-ställer sig-krafsar-gnäller-sätter sig-höger igen...)
skäms (lägger ena tassen över nosen)

Det finns så mycket man kan lära in! Frågan är bara HUR men det är ju en del av resan...

Nu ska jag bädda ner mig, läsa mejlen och dricka en kopp varm chokla'. G'natt!

tisdag 10 november 2009


Va? Alla tränar väl hund när det snöar?

PSST!



Grattis!

söndag 8 november 2009

Farsda'...

Mosters hjärtegryn har TVÅ tänder och de behöver omvårdnad de också...


Viksjön i dimma och en poserande skrutthund...




Junie vinkar till Morfar'n.
Är hon inte jordens mest fantastiska lilla skapelse?



Inte klokt att även den här helgen också lider mot sitt slut.
Jag hann inte ligga så mycket i soffan och se på Disneyfilm som jag hade tänkt, men det kan ju ändå inte jämföras med att gå på lilla W:s fina dop eller äta en god middag i "nygamla" vänners lag tills sent in på natta. Vi har också åkt ut på landet med vår nylagade räserbil som än så länge varken hostar eller stånkar utan verkar må ganska bra. Tror jag det med alla *jkrfg*nksjdf*-pengar vi lagt ut på skräpet...
Till veckan jobbar jag sex dagar av sju och den enda lediga ska jag få trasslet på mitt huvud ordnat av bästaste Linnéa.
Och det behövs vill jag lova.

My god, nu kallar duntäcket igen. Zzz...

lördag 31 oktober 2009

Grådassigt.


GAH.
Jag är så sjukt trött. Frånvarande liksom, mår upp och ner och är samtidigt den lyckligaste människan på jorden. Hur går det ihop?

Längtar efter svärmor och längtar efter Fina & Leia. Då har jag ju en väldans tur som får träffa dem snart? Den tjugonde åker vi till Enköping - hålan som jag gillar så mycket. Där huserar ju alla tre så jag får min önskan uppfylld <3

Snodde en grej från Lisa igen, just i brist på ämne att skriva om:

VAD SOM GÖR MIG...

Tacksam: Att jag är väldans frisk och har de mest fantastiska människor omkring mig!

Fundersam: Kelpie eller cattledog? Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?Kelpie eller cattledog?

Glad: En sambo som hämtade mig på jobbet och kom tidigare för att han ville se det jag målat på borgens väggar! <3

Arg: Att jag aldrig står på mig. Det är nog det enda som gör mig riktigt förbannad!

Irriterad: Folk som "måste lägga all sin energi på sin lilla bebis nu" och skänker bort sina djur hit och dit. Man undrar ju hur mycket de ville ha djuren från början egentligen...

Ledsen: Att jag inte kan träffa Junie varje dag och att jag inte orkar vara så ordentlig som jag skulle vilja med att inte äta kött från affären, ringa till mina vänner, krama mina föräldrar, ge min hund ett aktivt liv VARJE dag and so on, so on...

Fnissig: Fams kommentar om när hennes hund Frode föll över ett litet stup. "Han kan vara död". Okej, ni måste SE och HÖRA henne säga det. Vojne!

Lycklig: När jag står i disken med brickor upp till hakan och tänker att jag har en gubbe och en hund och ett alldeles eget duntäcke att få komma hem till sen.

Orolig: Över att bli förälder.

Lugn: Skogspromenad utan tidsbegränsning.

Varm: Mina fårullstofflor, Niklas gigantiska huvtröja, mjukisbyxor storlek man och duntäcke oppå det.

Kall: Att gå utanför dörren under tjugo grader.

torsdag 29 oktober 2009

Deprimerande...



Efter tredje löpet slog det till, det som alla de som har tikar ur L-kullen pratat om; skendräktigheten. Fy vale, fortsätter det så här genom åren är detta absolut min sista tik. Pipande och bäddande och hässjande så jag går i taket! Just pipandet är det värsta och jag vet; "mindre mat och mer motion". Lätt för någon att säga som inte jobbar nio timmar om dagen. Juvren är sprängfyllda och snart alldeles såriga av allt tvättande... Vad tror ni? Är jag en hemsk människa om jag smörjer med lite Tigerbalm (eller vad det heter) runt om, inte vill hon väl slicka då kan tänka, höhö. Inte PÅ tissarna då självklart -skulle svida järnet. Imorgon kommer Leia så då kanske hon får sig en hurring så hon glömmer bort de förbaskade dumheterna. Hormoner är djävulens påfund och det konstaterar jag av egen erfarenhet...

Hem ljuva hem...

Utsikt från gästrummets sovrumsfönster...


Till Tias förtjusning har mamma kastat
pinnen åt henne en gång!



Vägen från mormor och morfar förbi söstra
mot mamma och pappa...

Ja, i Viksjö är alla släkt med alla :D


Mamma drömmer sig bort :)





Systerns två av åtta husdjur; Hamingja & A'st.


Kattuslingen planerar bakhåll på kelpieskräpet.


Mamma och pappas nya baksida som pappa
slitit med i veckor nu.
Nu kan de kalla det sjötomt ;)



Drakborgen invaderas av hundratals skrikiga men tokglada ungar nu under novemberlovet och det finns ingen tillstymmelse till att få sitta och äta lunch eller besöka damrummet. En dag är jag ledig i veckan så jag tog mitt pick och pack och lämnade gubben hemma medan jag själv åkte ut till Landet och Hemmet och hade det mysigt.
Min födelsedag är över, den har varit några minuter varje dag men nu är det tack och lov över helt.
Nu väntar jobb och ännu mera jobb, krama lite på Fina och Leia och så figga på certproven i bevakning. Fullt upp så att säga...