Sidor

torsdag 27 november 2008

När man märker att man har en kelpie:

- "Vi körde freestyle med hundarna igårkväll. De var jätteduktiga! Men Tia hade glömt hur man går 'kö' och det tog två gånger innan hon kom ihåg...."

- "Jag har aldrig lärt henne det."

Kvällssamtal mellan husse & matte ...

N: "Var är Tia?"
A: "Hon är hos Fina."
N utdraget klagande: "Varfööööör?"
A illmarigt: "För att jag är less på henne nu. Jag vill ha en ny valp."

Tystnad.

N: "Då vill jag ha en ny flickvän."

onsdag 26 november 2008

På fredag åker vi hem...


Mors bord är alltid dukat med
vackra saker, utsökt mat & runtomkring
en massa kärlek <3

Dagarna går fort igen. Idag efter jobbet gick vi genast ner till Fina & Robban för att måla lite i garderoberna. Vitt, vitt vitt! Fräscht och fint. Jag hade tänkt föreslå att vi kunde ta hundarna till Sundsvalls BHK medan grabbarna jobbade, men jag tog tillbaka det då jag såg Finas bleka ansikte. Stackarn, precis som Niklas härjar bacilluskerna med henne oxå.
En lång Umeåansk basketspelare hämtade våra byrackor och tog de på långpromenad medan vi åt snabbmat och mandlar och drack glögg och en öl.
Men nästa onsdag Linnéa, då ska vi träna! :)

På fredag åker vi till Viksjö. Mer än trettio dagar vi var där sist och det känns i kroppen. Jag behöver frisk lantluft i lungorna och mammas kost i magen igen för att bli hel. Viksjö kommer alltid vara platsen nummer 1 på Jorden & jag längtar!

På lördagmorgon åker vi till Västerås för att umgås med svåger med flickvän och bara äta, promenera, prata foto och lata oss. Värre kan man ha det!

Imorgon ska jag tillbaka klockan 10:00 på bästjobbet. Det är helt otroligt vad man kan trivas på ett ställe, hoppas bara det håller i sig. Komplett skulle det vara om jag kunde promenera dit och låta hundarna bo i personalrummet tills jag slutar igen. Men vem vet? Vill de behålla mig nästa år kanske man kan lägga fram ett förslag. Håll tummarna!

Och så var det ju det här med nya familjemedlemmar! Inte mindre än FEM familje -och vänbebisar kommer det under 2009. Var placerar det mig & Niklas tänkte jag då smått panikslagen! Men tack & lov har vi lite vi ska göra och jag har rätt många vänner kvar som inte heller planerar barn. Så jag kan pusta ut. OCH hund nr.2 ska vara något år också... :D
Nu kan jag ju dessutom skämma bort och "träna" på alla dessa pluttisar extra mycket. Min lilla systerdotter kommer bli jordens mest älskade unge!

lördag 22 november 2008

I say hello ...


Inte länge sedan jag försökte fota höstlöv och annan växtlighet i sprakande färger. Jag gav upp, hittade liksom inte snitsen. Nu är det verkligen farväl höst med barmark och hårda grusvägar. Cykeln jag tvingade min familj att kånka in till stan får stå kvar i garaget, sakerna på ballen borde plockas in och tryckas ner i förrådet, giant-kupévärmaren har tagit plats på passagerarsidan och jag har sju tröjor under jackan istället för tre. Jag har smått börjar gilla vintern, kanske pågrund av att jag insett att ingen ser snett på en längre om man lufsar omkring i skoteroverall på kvällskissningen, eller kanske är det så att jag faktiskt skiter i om folk bryr sig.
Och så är det ju julen. Sedan jag var arton har jularna sett ut som att man proppar i sig julmat och suger i sig familjenärhet på julafton för att sedan jobba på något hak på juldagen. Nu är det annorlunda. Jag har ett jobb där det faktiskt är stängt på juldagen och man kan vira in sig i en filt med tretton koppar glögg och glo på någon sådan där mysig matiné istället. Man kan tvinga med sig alla familjemedlemmar på lååång promenad och sedan med rödrosiga kinder ta sig en välbehövlig julskinkemacka. Med glögg förståss. Eller kanske varm choklad... Det ligger högt på listan det oxå.
Jag kanske till och med trängs med främlingar på julmarknader och fönstershoppar. Kanske.
Den här julen blir varm och ombonad och sen är det ju påväg mot den årstid jag gillar allra mest! Så man ska väl inte klaga, eller hur?

tisdag 18 november 2008

Blogjob!

Jag sitter på jobbet & bloggar. Får man göra det? Det känns helt enkelt inte riktigt rätt. Men vad fan, jag är redo för stängning. Väntar på två yngre mammor och deras jävulsyngel. De ska "bara leka lite till"... De här gästerna sorteras till kategorin SKRIKIGA & SKITIGA.
Jag gick och låste en av nödutgångarna vilket släcker ner halva lokalen. *fniss* Nu fick de eld i baken, hejsanhoppsan vad de lubbar mot kassan med ursäktande leende. Mammorna är sjyssta, har lite svårt att hålla reda på ungar, betalning, vinterkläder och bilnycklar. Jag säger att det inte är någon brådska, ta´t lugnt. En unge hänger på bardisken och sliter i papperen och kletar nånting som liknar snor på den lackröda ytan. Uäck. Jag stirrar ondskefullt mot ungen medan mamma tittar bort. Gör inte så mot alla ungar, bara de fula och jobbiga. Jag vinkar & tackar & önskar välkommen åter & låser dörren kvickt efter dem.
En helt vanlig dag på jobbet är över & jag ska få åka hem!

söndag 16 november 2008

Freestyleförsök & bananbak ...



Helgen har varit skön. Lagomt ledig liksom. Linnéas freestylekurs har gett oss massor av nya idéer & tips & man känner sig inspirerad att ta tag i träningen igen!
Igår pysslade jag & Cilla tillsammans över en flaska vin och det blev alldeles för sent :) Söndagskvällen har hittills bestått av att glo på TV, prata i telefon, promenera i kylan och planera morgondagen. Vi väntar även på en banankaka som straaax är klar. Den ska intas med O'Boy såklart och sedan ska jag bara ögna igenom mina papper, för imorgon ska dagen mestadels ägnas åt projektarbetet så det hinner bli klart. Jag är alltså ledig en dag till, himmelskt! Även om det nästan är så att jag ser fram emot att jobba på tisdag. Kanske för att jag är ledig onsdag & torsdag igen direkt efter, haha!
So long!

lördag 15 november 2008

Talar vi samma språk? DEL 1


Pratade med mamma för ett tag sedan, om "Män är från Mars, Kvinnor från Venus" och hur väl det stämmer att vi och våra män talar totalt olika språk. När jag kom hem här om dagen hade N lagat mat, städat och donat. Länge har jag hört att män "säger vad de menar", men enligt boken då hade det lytt såhär:
Jag: - "Tack så hemskt mycket! Jag uppskattar det verkligen, nu kan jag ta det lugnt den tiden och ägna mig åt dig och hunden och inte behöva ha dåligt samvete över att det ser ut som sju svåra år ..."
Och Niklas uppfattade det alltså: -"Tänk att du är så jävla bright att du fattar hur dammsugaren fungerar för en gångs skull. Nu kan jag göra all annan skit du missat att göra alla andra dagar."
Ligger det någonting i det grabbar? Uppfattar ni verkligen det så? Jag menar ju verkligen att jag uppskattar att det är gjort.
Jag måste köpa den boken! Intressant utan dess like.
/A

Längtan ...

(Foto: Niklas)


Jag fick plötsligt sådan längtan efter min morfar. Morfar Spelemannen. Min morfar som kan namnet, födelseåret, släktträdet och yrket på alla människor som bor och någonsin har bott i Viksjö. Han kan exakt datum, klockslag och väderlek den dagen korna släpptes på bete inför sommaren nittonhundratjugotvå. Han kan komponera ihop en låt på sitt älskade dragspel och tillägna den sin hustru. Han spelar i ett gille fastän han inte kan läsa noter, i mina ögon ser jag det som att han är ett underbarn. Han hugger ved, skottar och klipper gräs trots sina snart nitti år. Han vakar över de små i familjen så de inte slår sig fördärvat och han står bakom oss lite äldre så vi inte faller tillbaka för hårt. Han har nävar stora som lapphandskar, men trots slit med timmer i sin ungdom är de mjuka och lena varje gång han stryker en över kinden. Han är tystlåten och tar ingen plats, men har alltid nära till ett brett leende. Och när han skrattar, skrattar alla andra med.
Han är Monarken i familjen och inte minst i bygden. Han är en stor man. Min morfar.

fredag 14 november 2008

Alldeles ensam ...

Hermia, sötast i världen! <3
(Skrev HERNIA först, helt fel. Det betyder "bråck" vilket betyder att det är ett hål och något har trillat ut enligt mina anteckningar från veterinärmedicinen *fniss*)


Men jag njuter! Ett glas rött, pennor, papper och lite färg. Jag har haft en supertrevlig kväll med Maijsan, tacos och en massa prat. Helt ensam är jag ju inte såklart, Tia gnaskar på ett kladdigt ben i hallen mellan alla dessa flyttkartonger. Som vanligt så börjar jag packa, rensa och ordna på ALLA ställen samtidigt istället för att metodisk beta av som typ böcker i en kategori, ljuslyktor i en och skor i en tredje. Men nej, man drar fram allt över hela golvet och sedan inser man att man snart ska vara på jobbet eller att klockan är mitt i natten. Så det blir liggandes. Nu har N städat utav bara fan och det är riktigt fint här hemma. Jag kan snart slänga mig i soffan med gott samvete, det är till och med diskat. Jag gillar ju att diska, det är ju en sån där tid då man får stå helt still vilket inte händer så ofta. Men jag måste erkänna att det ska bli förbaskat skönt med en diskmaskin!
Imorgon ska vi på Linnéas freestylekurs, spännande! Tia är inte helt OK än, hon är aaaaningens lite tröttare. Men snart är hon nog sitt vanliga jag igen. Jag måste dock (! fan, hatar verkligen det ordet, "dock", låter lika illa som "ty") erkänna att det är rätt skönt med växel ett ibland och inte hundranitti. :)
Sedan ska vi greja lite i lägenheten som redan ser helt annorlunda ut. Herr Bergström har snart byggt om hela skiten, han är inte bara snabb, han är workoholic oxå. Hoppas man hinner med någon före/efterbild iallafall.
Kanske jag lyckas fixa en dejt med Cilly oxå? Rödvin och hembakat tunnbröd? Hnn? Huuur jävla gott som helst är det ska jag tala om! Cilla kan göra ens dag hon; sprallig, grov i mun och len som en liten duva. Jojo. Kompisar som jag har skulle alla ha.

Nu tänkte jag skriva att jag skulle sms-tracka S as in Supermom men jag insåg att klockan faktiskt är sena natta! Skamligt! Jag måste gå och lägga mig.
/Angie

onsdag 12 november 2008

Pikaboooo ...


Arga sms har jag fått av en tragisk människa som får tuppjuck om folk inte uppdaterar sina bloggar. För hon behöver läsa, beroende kallas det. Så jag tänkte att det kanske är bäst med en uppdatering innan jag får en brevbomb eller nåt sånt... ;)

Nu är det klart! Den 1:a januari tar vi vårt pick och pack och flyttar en gata ner, granne med Fina & Leia närmare bestämt. 1:a december var det tänkt först, men sköts upp en månad för att kunna göra renoveringen i lugn och ro och kanske fira lite jul därimellan? I veckan tog jag mig en titt på vårt tänkta hem. Jojo. Luktade tjockt av gammal människa, tapeterna i hallen såg ut som blå, röd, gul, grön och vit mosaik. Heltäckningsmatta i sovrummet. Bajsbruna köksskåp direkt från 70-talet... Alltså kommer det bli skitkul att renovera det! ALLT ska bli nytt och fräscht och så olikt det är nu. På lördag efter freestylekurs börjar vi riva och kameran ska med! Före -och efterbilder såklart!
Igår på förmiddagen satte vi ut en annons på blocket om vår lägenhet, efter 12:00 kunde man ringa Niklas och efter 19:00 mig om man skulle vara intresserad. 12:05 hade fyra personer kontaktat Niklas och två hade ringt mig. 18:55 och framåt ringde det mest hela tiden. Så idag har vi haft massa folk här och imorgon kommer det ytterligare några. Det är ett gott tecken, så vi slipper betala dubbla hyror.

Mellan besöken idag tog jag hundarna till Marie Werner i Bergsåker. Vi har ju befarat noskvalster ett tag och det har inte gett med sig. Igår upptäckte vi även två små "flyttbara" knölar eller kulor strax under ögonen på Tia. Jag tänkte att det kanske var igenkläggade spottkörtlar eller förstorade lymfknutor och veterinären bekräftade det sista. Hon upptäckte även att Tia hade fula tonsiller. Akut tonsillit alltså och antibiotika i tio dagar och gärna med lugnare tempo än vanligt. Lugnare tempo+kelpie=falskt.
Förmodligen har det uppstått av noskvalstren. De fick preparat mot det också så vi hoppas vara tipptopp i familjen snart igen.
Jag är ingen hönsmamma faktiskt. När Tia skar sig i tassen funderade jag två gånger innan jag ringde veterinären och rådfrågade. Och noskvalstren hade jag tänkt vänta ut, jag är inget stort fan av att stoppa djuren det ena efter det andra. Jag litar på kroppen, den brukar ju fixa det mesta. Men när jag tyckte att Tias "bakåtnysningar" började låta tjocka och rosslande så var det dags. Och fy fan vad bra de är därute! Supertrevliga, superduktiga och superengagerade! Jag är verkligen glad att jag får göra min praktik där.

Ok Fam, nöjd? :) Nu måste jag kamma mig innan nästa besökare kommer (oj, det där lät lite läbbigt) och sen ska hundarna ut igen. Stackarna, jag tycker alltid att de hamnar i sista hand. Jag måste bli en bättre matte, basta!

So long! /Angie

lördag 8 november 2008

En krypande känsla ...


... av att livet är alldeles underbart. OK, jag väntar fortfarande på det välbetalda sextimmarsjobbet. Men va fan, det kan ju vänta ett tag till, fine by me.
Idag bestämde jag mig för att när jag äntligen fått upp diplomet på väggen ska det firas stort. Det har tagit all min vakna tid de senaste månaderna och fler än en gång har jag haft lust att bara skita i det och lägga den värdefulla energin på gubben, hunden och familjen istället. Nu är det inte mycket kvar, två dagars praktik på Berguven (jag vet! alldeles, alldeles för lite!), en tenta och projektarbetet. Det är deadline december. Och om det är första eller sista har jag ingen aning om, insåg jag idag. Projektarbetet blir budgetvarianten med penna istället för foto, men det får gå. Tentan är det jobbigaste projektet då min lärares filosofi går emot lite av det jag tror på. Men va fan igen, det får gå fort och smärtfritt.
Insåg precis att hela november är fullbokat. Har inte en dag i kalendern som är tom, inte en endaste dag! Men jag ser det som tillfälligt. Bara jag får diplomet, bara jag får diplomet, bara jag får diplomet...
När jag har det i min hand blir det storkalajs, jajjamen! Och då ska jag njuta av att vara faktiskt vara helt ledig på min lediga dag utan att ha det dåliga samvetet som gräver omkring i magen. Gud, så jag längtar!

onsdag 5 november 2008

En ny vän!


Idag har vi träffat Zäta. Hon är en boxer. En boxer med enerrrrgi, kraft och livsglädje. Hon är mycket, hon är vacker och hon är vår nya vän. Matte, som är min gamla rumskompis sen gymnasiet, ska jobba i Sundsvall och ibland får damen följa med. Då hoppas vi på spår, lydnad och långpromenader.

tisdag 4 november 2008

Gimme gimme gimme ...


Inte mindre än TRE presenter fick jag idag av Maijsan, plus dessutom nybakta muffins med gott grejs i. En varm och skön jacka, ett varmt och skönt täcke till Tia och ett par fräsiga (hihi) skor. Det var verkligen så att man var varm i hjärtat då jag skodade hemåt. <3

Ikväll jobbar Niklas så jag slötittar på TV, gruvar mig för kvällspromenaden, surfar bland IKEA-kök och ögnar igenom papperen om kossor. Borde ringa en massa samtal och jag tror jag börjar med mammsen, då blir man ju alltid glad.

Ord är knöliga idag, vill inte fastna och blir tråkiga.

/A

lördag 1 november 2008

Allhelgona ...


Eller är det halloween...? Eller är det samma sak? Inte vet jag. Men jag tillbringar lördagskvällen med pyssel av olika de slag, en godispåse och sms-trackning. Imorgon är det jobb igen mest hela dagen för att sedan äta kinesiskt tillsammans med familjen. Tia är hos Fina och blir bortskämd, hoppas bara hon vill tillbaka till oss sen...
Jag går igenom hela IKEAS köksserier för här ska en lägenhet totalrenoveras. Ett spännande projekt och när allt är klart tar vi vårt pick och pack och flyttar närmare Selångersån. Eller ja, så är det planerat fram tills nu iallafall :)
Jag har ett till projekt också som inkluderar fotografering och jag är skitskraj. Jag har absolut ingen aning om vad folk tycker om mina bilder och nu ska de eventuellt hamna på stan. Men jag kan ju alltid ge dem den suddiga, platta bilden ovan, eller hur? Proffsigt minsann.

Idag vill jag hurra för min saknade FAM som fyller... eeeh, typ tjugofem eller nåt? Hon är världens vackraste och coolaste trebarnsmorsa med tio hästar, två hundar, en hög med katter och en karl som drar med henne ut på äventyr. Jag saknar dig gränslöst Fam! Men snart, snaaaart kommer jag ner och våldgästar! Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam!