Sidor

onsdag 30 juli 2008

"Tryckfelsnisse?"

Eeh - precis då jag läste inlägget så insåg jag att det kan misstolkas. JAG har inte en bulle i ugnen, ville bara ha det sagt så ingen får hjärtat i halsen. (Tyvärr Malin, du får vänta ett litet tag till... :)

Ut med det gamla, in med det nya!


Jag har återigen blivit Blocket-holist. Söker lägenhet febrilt, nere på marken och ett rum till. Bilen ska bli ny med hjälp av intjänad kosing och underbara vänner. Annat nytt är också nya familjemedlemmar på två håll och den ena välsignade nyheten kom med sådan chock att jag ännu inte tagit igen mig efter den. Ibland känner jag att blicken grumlas och jag måste svälja och svälja och det bubblar så i bröstet på mig av skräckblandad förtjusning. För det är helt jävla underbart och samtidigt så skrämmande ... Jag blev plötsligt tvungen att bli väldigt vuxen dessutom.

Tildepilde har fyllt år! <3









Tilde kommer definitivt kunna vara lektant åt våra barn, så fort som tiden går. Hon växer snart ikapp mig (ok, så himla konstigt är inte det, alla växer om mig...) hon för konversationer och hon klättrar som en liten apa. Bus, skratt, pixliga oskarpa bilder, kladdkaka och mysigt värre var det hos Nilsson-Backlund i söndags. Det tackar vi för och får väl snart bjuda tillbaka då Niklas fyller gubb... förlåt - 28! Och Tia fyller 1.

lördag 19 juli 2008

Krasch, booom, bang!

Hej och hå! Igår satt tre arma stackare på akuten och väntade mellan slagen halv nio och ett på kvällen. Påväg till Filmstaden och "Hancock" (SÅ svårt att inte lägga till en G efter Han... Hihihi) 20:15 blev vi påkörda bakifrån av en bil. PANG! Min svärmor skriker och jag undrar om vi hade kört på någon eller om motorn exploderade. Min Niklas, min sävliga snälla Niklas förvandlas till en brinnande furie och kastar sig ur och rycker febrilt i den andra bilens dörr. Galet! tänker jag och skäms litegrann. Alla kan ju göra misstag.
Men se! Grabben var på lyran och det var inte första gången heller tydligen. Hans förtvivlade tjej gråter och hickar och gråter och hulkar. De svängar av på Statoil och så vips! är han försvunnen. Tjejen står kvar och är utom sig, stackarn. Vi skriver lappar och väntar på polisen och fryser (ja, OK, jag fryser som vanligt) och pratar med vittnen och oroar oss över svärmor som har smärtor i ryggen. Upp på akuten för dokumentation och Niklas har en sträckning i nackrosetten (?) och svärmor en svullnad i bröstryggen. Jojo, det är fredagkväll det.
Tack och lov fick de tag i idioten så nu kanske de kan se till att nästa grej han kör på inte är ett barn på övergångstället, eftersom han tydligen inte ens kunde använda bromsarna.

Jag vill högaktningsfullt hylla Filmstaden som gav oss tre fribiljetter så vi kan se filmen nån annan dag. DET är service det.

Åh havet vågade, vågade, vågade ...









Det är ju rätt läbbigt att simma ändå så man kanske ska prova det där med att gå på vatten istället?
Iallafall med frambenen.

onsdag 16 juli 2008

Nederlag.

Jag tar en Dumleglass nu. Bara en liten. Det märks ju inte. Gråååååt!
Stackars, stackars, stackars folk som måste banta. De är ju hungriga uppå allt.

Godissök.


Oj, vad det är svårt att inte äta godis. Det har jag aldrig reflekterat över. Kanske för att jag aldrig förut försökt att hålla fingarna borta. Träningen är det inga problem med! Skulle kunna gympa hela dagen om tiden tillät, sprängfylld med fysisk energi som vill uuuut. Mjölksyra och träningsvärk längtar jag efter. Men där emellan då? Den onda Fröken Socker sitter på ena axeln och pekar och suckar och ojar sig över hur gott det skulle vara att ha ännu en Dumle-glass, bara en liten, det märks ju inte. Men det är inte mängden runt midjan som stör (nåja, en liten minskning av fläsk och mera muskler kan jag inte förneka att jag vill ha) utan orkeslösheten och tröttheten. Puh! Sockerkick i all ära men det räcker liksom inte i längden.
I want candy!

måndag 14 juli 2008

Systrarna tu ...


Aussie Actions Red and Tan Lilly

En vecka som kennelflicka hos Zadiyads är över. Alla hundar och katter överlevde trots att jag är en livsfara när jag ska hitta nya skogsstigar med sex hundar i koppel i alla former, storlekar och kulörer. En kväll letade jag förtvivlat efter kattmamma som var spårlöst försvunnen, en dag skrämde Tia och Lilly vettet ur en liten pojke, en dag glömde jag hundarnas bäddar ute i spöregnet och en dag höll Linnéa på att få en liten Italienarflicka med sig hem. Lite skraj ensam i ett stort hus sov jag på hård kökssoffa med TV:n på hela natten. Men denna sommar var lyckad jämfört med förra för jag fick efterlängtade besök av goda vänner och det blev till och med så att Niklas sov över två nätter. Och jag insåg än en gång att jag är himla lyckligt lottad.

Fam & Challis, mina minst sagt vansinnigt tokiga kurskamrater bilade sig hit opp till Norrland och jag fick njuta av deras sällskap och energigivande i två och en halv dag med läxläsning, promenader och romantiska filmer. Vad mer kan man begära?

Nu väntar en vecka med några korta arbetspass, hundträning, bort-med-sockerberoende-och-få-en-välsvarvad-kropp-träning, bio och förhoppningsvis något besök till päronen på landet. Och just det ja... studerande.
Sedan... Ja, sedan så har jag halva sommaren kvar. Lovely, i mina ögon.

tisdag 8 juli 2008

11 stycken märgben ...

Tia har en tendens att plocka upp ALLT ur en korg med leksaker. Nu ligger här på golvet elva stycken märgben som hon gnager på i tretti sekunder innan hon hämtar ett nytt. Jag måste definitivt lära henne att "städa". Hon har till och med varit upp på övervåningen och hämtat några stycken och naturligtvis tappat dem i trappen ett par, tre gånger. Det smäller rätt högt.
Nu håller hon på att lära sig hur man leker med en italiensk vinthund som beter sig som en dobberman. Örat läker fint oxå. Plockade bort plåstret för någon dag sedan och slet nästan med hela huden. Med andan i halsen gjorde vi rent och la på nytt och satte henne på arnica i några dagar. Nu ser det väldigt fint ut, läker med räserfart precis som när hon hade skurit sig i tassen! Helt otroligt. Klantarsle och skitstressad som man är har jag ju inte dokumenterat ordentligt denna gång heller. Hittade häromkvällen ett par rejäla sårskorpor i nacken och ovansidan halsen som jag först trodde var fästingar. Men jag antar att de kommer från gamle herrn på lägret de oxå. Det kommer bli skitsnyggt med det där örat och hon kallas numer "Trasan". Hihi.
I augusti ska Linnéa vara duktig och tävla med Lilly. Jag och Tia tränar oxå för det men anmäla mig gör jag i absolut sista sekund, om jag törs. Ni ska se hennes fotgående! Wow - klockrent och uuuursnyggt!!
I sisådär tre sekunder.
Sedan stannar hon eller halvlägger sig ner. Bra va? Ja, det är ju så matte har tränat henne. Femtioelva moment på samma gång så allt blir ett virrvarr. Ställande, läggande, sitt upp, ligg ner, apport, snurra, vinka, dansa, skälla osv, osv. Att hon inte börjat bita på sig själv än är ett under! :) Så ikväll blev det enbart linförighet om och om igen. Som tur är kommer Linnéa på torsdag och coachar.

Ensamt är det här ute på Alnön. Sneglar mot högen med skolböcker men det tar emot så attans! Inte kul på en fläck längre. På lördag kommer Fam & Challis och då hoppas jag på inspiration för nu dras handen mer mot penseln än mot vad jag borde lägga ner tid på. Crap.
Jag ska stänga av datorn och slå upp pärmen och tänka på att det snart är över. Snart.
Kanske man kan ha ett normalt liv då? I hope.

onsdag 2 juli 2008

Kennelläger del 1

Aussie Actions Red & Tan Lovika


Aussie Actions Red & Tan Lucy


Aussie Actions Red & Tan Lilly


Aussie Actions Red & Tan Lilya (Tia alltså)
under anlagsprovet för vallning med testledare
Lisbeth Cederberg, kennel Jejmic's.


Tia fick finfina poäng och visade sig från sin bästa sida.


Så var kennellägret över för denna gång. Alldeles för tidigt åkte i hem. Skitjobb.
Solbränd i ansiktet och en utslagen hund, present i form av ny telefon av hjärtat och 2 liter jordgubbar, en lååång varm dusch och sedan min alldeles egna säng.
Tia fick sig en läxa då hon gick fram till en uppbunden hanhund och har nu mer ett jack i örat, precis som sin mamma Lisa. Himla snyggt.

Mer kommer sedan, nu ser jag mest i kors. Zzz ...