Lantliv ...

"Neeej, lägg undan den där nu, sluuuta!"

Mamma & pappa har oxå
husdjur. Rasen heter Brahma, eller
"Hakama-höns" som Niklas säger.
(Hakama är en byxkjol som man får
efter visst många graderingar i Aikido.
Ni vet "Den siste samurajen...?"

"Puss syrran!"

Högsta hönset. Flå't, tuppen...!

Fredagen tillbringades hos mina föräldrar på landet tillsammans med nära & kära. Vi grillade (!), drack goa drinkar, skrålade och tjattrade. Framåt midnatt gick vi en kilometer söderut till Folkets Hus där det spelades countrymusik och folk i utstyrslar dansade friskt. Vi 03:00 var vi hemma igen efter kilometern på landsvägen med Niklas telefon som skorrade "Håll mitt hjärta", "Sixteens Tons" och förmodligen lite Cat Stevens som jag förträngt.
Jag slockande på madrassen i lillebrors rum med en kelpie i knävecken (!-igen) och sov djuuupt då Niklas tyckte festen var över och gick till sängs. Jag hörde när pappa gick och la sig, han och jag hade ju dansat mest och bäst så vi var ju med all rätt tröttast :)
Halvvägs in i sömnen hörde jag hur de drog på radion i köket och skrattade och verkade ha allmänt trevligt; fästmannen, systern, svågern och mamman. Hjärnan gick nerför trappen många gånger men ingen av gångerna hade tydligen kroppen hängt med. Tur att man faktiskt får kroppen att lyda då man blir kissnödig mitt i natten, annars skulle jag få mig en otrevlig överraskning på morgonen.

Imorgon ska jag jobba heeela dagen så det räknas inte som en dag i mitt liv. Måndagen däremot drar jag mot norrare breddgrader, närmare bestämt Härnösand för att hämta upp syrran och sen vidare mot Kramfors (?) för att äntligen hälsa på farmor & farfar och få krama på dem litegrann! Senast jag såg farmor låg hon tunn och blek i en sjukhussäng och jag svalde STORA elaka klumpar. Nu sägs hon vara tillbaka i sitt esse, fast en aning mjukare...?
Sedan blir det Operation Fixa Angelika för min syster kan det där med mode och hårfärg och plockning av ögonbryn. Tack och lov, för jag är mode-efterbliven.
På kvällen är det givet Cesar men oxå tårta med bästaste Malin & Ante. Malin fyller visst tant så hon ska väl få nåt fint inslaget, kanske hårrullar...?

Tias tass läker iallafall jääättefint, inifrån och ut som det ska! Hon hoppar på tre ben ibland, men det är som sagt för bandaget tror jag. Hon är en tålig tjej, det är bara då man inte vill något man kan skrika så alla vänder sig och kollar på den rodnande matten.
Nästa vecka åker vi ut till Matfors med kameran i högsta hugg för då kommer en kullsyster som vi inte träffat, och så kanske vi får träffa mamma Lisa m.fl. Det ser vi fram emot!


So long! /Angel